Uppsnabbat från regionstyrelsen den 22 oktober

Förstudie för en ny helikopterbas ska genomföras

En förstudie för en ny helikopterbas ska genomföras, till en kostnad av högst 750 000 kronor. Förstudien ska genomföras skyndsamt med målet att en ny helikopterbas ska kunna tas i drift senast den 30 september 2027. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Bakgrunden till beslutet är att Luftburen intensivvård, som idag har sin basering på Uppsala garnison (F16), måste flytta. Försvarsmakten meddelade i september 2024 att verksamheten inte kan vara kvar på området efter den 31 december 2027. Detta till följd av förändrade förutsättningar och behov för Försvarsmaktens egen verksamhet inom Uppsala garnison.

Därför står Region Uppsala nu med ett skyndsamt lokalförsörjningsbehov. Helikopterverksamhet är, enligt ärendets handlingar, krävande och komplex ur samhällsplaneringsperspektiv. Verksamheten har stor omgivningspåverkan. Att etablera en ny helikopterbas är förenat med särskilda tillstånd utöver de som normalt följer av byggnation och samhällsplanering. Tidsramen för ärendet är därför mycket snäv.

Målet med förstudien är att ta fram två alternativa förslag. Huvudalternativet är en ny anläggning placerad inom eller utanför Uppsala tätort, som uppfyller Luftburen Intensivvårds krav för helikopterverksamheten, och som med säkerhet är möjlig att ta i drift innan slutet av 2027. Som alternativ två ska Region Uppsala även utreda om verksamheten kan inrymmas på taket till en lämplig sjukhusbyggnad inom Akademiska sjukhusets nuvarande yta, samt om det alternativet med säkerhet är möjligt att ta i drift innan slutet av 2027.

Luftburen intensivvård bedrivs i samverkan med övriga regioner i Sjukvårdsregion Mellansverige. Inom regionerna finns ett samarbetsavtal om nyttjandet av ambulanshelikopterresurser. Uppdragsgivare är regioner och sjukhus över hela Sverige, med fokus på de mellersta regionerna.

Region Uppsala ska utöka antalet bakgrundskontroller av medarbetare

Region Uppsala ska skyndsamt utöka antalet bakgrundskontroller av medarbetare till fler verksamheter än idag. En riktlinje för kontroll av arbetssökande genom belastningsregistret och misstankeregistret inför beslut om anställning ska tas fram, detta senast till regionstyrelsens sammanträde i december 2024. Riktlinjen ska omfatta alla yrkesgrupper som arbetar patientnära.

Detta beslutade regionstyrelsen idag vid sitt möte. Regionstyrelsen beslutade också att utreda och redovisa ett antal andra områden till regionstyrelsens sammanträde i februari 2025. Dit hör vilka yrkesgrupper och roller som i övrigt kan omfattas av kontroll av belastningsregistret, utifrån skyddsbehov för tredje man och Region Uppsalas verksamheter – och med hänsyn tagen till möjligheterna enligt gällande lagstiftning. Därtill möjligheten att göra kontroller mot belastningsregistret och misstankeregistret under redan pågående anställning. Slutligen ska de legala förutsättningarna att genom avtal införa bakgrundskontroller även hos privata vårdgivare, som har avtal med Region Uppsala, utredas.  

Bakgrunden till besluten är, enligt ärendets handlingar, att Region Uppsala ska ge sina vård- och omsorgstagare det skydd och den trygghet som de behöver, och motverka att patienter inom regionala verksamheter utsätts för brott. Det finns också behov av att, i större utsträckning än vad som sker i dag, få information om hur lämpliga personer är innan de erbjuds anställning eller uppdrag inom regionala verksamheter. Syftet är att upprätthålla säkerhet och trygghet för samtliga patienter och medarbetare inom regionens verksamheter, samt att motverka välfärdsbrottslighet.

(L) yrkade på att utreda möjligheten till digitaliserade legitimationskontroller gentemot Socialstyrelsens register innan anställningsavtal kan undertecknas, vilket regionstyrelsen röstade ned. 

Prognos om minus 1,49 miljarder kronor

Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2024 beräknas till minus 1 487 miljoner kronor, efter utgången av september månad (cirka 1,49 miljarder kronor). Det innebär en förbättring av prognosen med 12 miljoner kronor sedan föregående månad. Efter utnyttjande av resultatutjämningsreserven (RUR) på 500 miljoner kronor blir årets balanskravsresultat minus 987 miljoner kronor, vilket är 987 miljoner kronor sämre än budgeterat årsresultat.

Förbättringen av årsprognosen beror bland annat på ökade intäkter i form av statsbidrag, men också på ökade övriga intäkter inom fastighet och service. Regionens kostnader för hyrbemanning visar en fortsatt tydligt nedåtgående trend. Samtidigt fortsätter kostnaderna för köpt vård, läkemedel och material att öka på grund av både volym och det högre prisläget. Personalkostnaderna ökar för främst Akademiska sjukhuset, och effektiviserings- och besparingsplanerna för sjukhuset bedöms inte få full effekt under året.

Alla medarbetare i Region Uppsala får en julgåva värd 300 kronor

Alla medarbetare i Region Uppsala ska få en julgåva, till ett värde av 300 kronor. Det bestämde regionstyrelsen vid sitt möte.

Enligt ärendets handlingar innebär en julgåva en möjlighet för den politiska ledningen och tjänstemannaledningen att skicka en signal om uppskattning till alla medarbetare. Trots det ekonomiska läget anses det viktigt att visa uppskattning för medarbetarnas insatser. Den totala kostnaden beräknas till cirka 4,8 miljoner kronor.

(M) och (SD) yrkade på avslag, vilket röstades ned. (M) röstade i andra hand på att julgåvan skulle finansieras genom neddragningar på den politiska nämndorganisationen, vilket röstades ned. (L) och (KD) röstade i första hand på att julgåvan skulle finansieras av ledningskontoret och i andra hand på avslag, vilket röstades ned. 

Enhet mot välfärdsbrottslighet skapas

En enhet med uppdrag att arbeta mot välfärdsbrottslighet och oegentligheter ska organiseras på Region Uppsalas ledningskontor. En redovisning av organisationsförändringen och utvecklingsarbetet ska redovisas till regionstyrelsen i februari 2025. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Bakgrunden är, enligt ärendets handlingar, att välfärdsbrottsligheten påverkar vårt demokratiska system. Resurser försvinner till ändamål som de inte är ämnade för, och medborgarnas förtroende för kommuner och regioner påverkas. Brottsligheten kännetecknas bland annat av bedrägerier och överutnyttjande av de offentliga välfärdssystemen.

I november 2023 beslutades att Region Uppsala skulle införa en funktion mot välfärdsbrottslighet. I maj 2024 beslutade regionstyrelsen att arbetet skulle intensifieras. Bland annat pågår en översyn av de styrande dokumenten inom området. Utbildningsinsatser har genomförts och en ny digital utbildning gällande korruption har tagits fram. Välfärdsbrottslighet ingår i arbetet med internkontroll och en visselblåsarfunktion har inrättats för Region Uppsala. Skapandet av en särskild enhet syftar till att samla kompetenser och att systematisera arbetet.

(M), (L) och (KD) yrkade på att ärendet skulle återremitteras för att kompletteras med faktauppgifter om regionstyrelsens tidigare beslut om att inrätta en funktion mot välfärdsbrottslighet. Detta röstades ned. (SD) yrkade på att ärendet skulle återremitteras då de ville se ett tydligare direktiv i frågan, detta röstades ned. 

(M), (L) och (KD) yrkade i andra hand på att den tidigare inrättade funktionen mot välfärdsbrottslighet och oegentligheter skulle ges goda förutsättningar att arbeta vidare i enlighet med tidgare fattade beslut utan ideologiska skygglappar. Detta röstades ned. 

(M), (L) och (KD) yrkade även på ett tillägg, att reglementet för läkemedelskommittén skulle uppdateras med ett tydligt uppdrag om att delta i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Detta biföll regionstyrelsen.