Plastpåseskatten tas bort – risk för ökad konsumtion och nedskräpning

Sverige har, liksom alla andra EU-länder, ett mål om att minska förbrukningen av plastpåsar. Anledningen till att målet finns är att plastpåsar är ett vanligt och skadligt skräp i natur och hav. Under 2022 förbrukades 176 miljoner plastpåsar i Sverige.  

– Det räcker med att 1 procent ”rymmer” så är tillskottet till vår natur 1,7 miljoner påsar. Därför måste vi använda färre plastpåsar, och framför allt se till att plastpåsarna inte blir till skräp, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.  

En undersökning som Håll Sverige Rent låtit göra tidigare i år visar att 35 procent av svenskarna tycker att plastpåsar är ett miljöproblem och fler än hälften, 51 procent, tycker det är viktigt att vi minskar användningen av dessa.  

– Nu behövs ett gemensamt krafttag för att stoppa plastläckaget och säkerställa att de framsteg vi sett kring svenskarnas plastpåseanvändning inte går förlorade, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Länkar 
Undersökning om svenskarnas inställning till plastpåseskatten 
Plastpåsespecial: vanliga frågor och fällor kring plastpåsar

Därför är plastpåsar ett problem i natur och hav 

Plast i naturen är skadligt för både djur, natur och människa. Plast som hamnar i natur och hav bryts ner till mindre och mindre bitar, mikroplast eller nanoplast, som riskerar att påverka både ekosystem och enskilda individer. Forskare har hittat mikroplast i blodomloppet, bröstmjölk, testiklar och i hjärnan hos både människor och djur. 

Forskare tror att det kan finnas så mycket som 199 miljoner ton plast i våra hav – och det bara fylls på. Världens djupast belägna plastpåse har hittats på botten av Marianergraven i Stilla havet, på nästan 11 000 meters djup.

Det finns gott om skräpiga plastpåsar även i Sverige. Under den nationella skräpmätning som Håll Sverige Rent genomförde 2020 hittades femtiotusen plastpåsar – på en enda vecka. 

Bakgrund kring plastpåseskattens införande  

EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar. Åtgärden syftade till att både minska problemen med nedskräpning och till att minska det ineffektiva utnyttjandet av resurser som dåvarande förbrukning av plastbärkassar medförde.  

Första steget var att informera konsumenter om den onödiga plastanvändningen. I juni 2017 infördes därmed en lag i Sverige som innebar att alla butiker fick ett informationskrav om påsens miljöpåverkan. 

2019 infördes EU direktivet mot engångsplastprodukter, där påsarna ingår som en produktkategori. Ett mål sattes med en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år senast 2025. De informationsinsatser som redan startat gav inte tillräcklig effekt och man beslutade därför om att införa en höjd skatt på plastbärkassar 1 maj 2020. Priset på en påse ökade från cirka tre kronor till sju kronor.   

Enligt Naturvårdsverket låg förbrukningen av plastbärkassar år 2023 på 17 stycken per person och år (176 miljoner påsar totalt) och Sverige ligger därmed under EU-målet. Skatten på plastbärkassar avskaffas den 1 november 2024.