Miljöorganisationer för unga - vetenskap grunden för inlägg om klimatet på Facebook

Karin Gustafsson har i sin studie granskat inlägg på Facebook som tillhör Sveriges två största miljöorganisationer för ungdomar - Fridays For Future och Fältbiologerna.

Det finns forskning om hur unga förhåller sig till politiken. Men deras förhållande till vetenskapen har inte studerats tidigare. Karin Gustafsson har nu gått igenom samtliga inlägg under tre år som berör vetenskap som postats av Fridays For Future och Fältbiologerna.

– Dessa klimataktiva ungdomar ser vetenskapen som en självklar utgångspunkt för att förstå klimatproblem och som en lärare för sin egen kunskapsinhämtning. Den starka tilliten till vetenskapen ger dem en väldigt aktiv roll i att lyfta fram klimatförändringarna och mobilisera för förändring, säger Karin Gustafsson.

När dessa miljöorganisationer för ungdomar gör inlägg på sina Facebooksidor så tar de den vetenskapliga kunskapen om klimatkrisen som en självklar utgångspunkt. De hänvisar till den gemensamma vetenskapliga beskrivningen och insikten om att det handlar om en kris. De återberättar eller tolkar sällan enstaka forskningsresultat. De utgår istället från att läsaren delar deras förståelse och använder uttryck som ”Vi måste lyssna på forskningen”, ”Vi vet att…”, eller ”Klimatkatastrofen och artdöden är livsfarliga kriser”.

Inläggen delar tydligt upp ansvarsområdena mellan forskare och aktivister. Forskarna har som uppgift att bidra med kunskap – och aktivisterna ska agera utifrån kunskapen. Ungdomarna ordnar också via sina miljöorganisationer utbildningstillfällen med forskare och uppmanar andra att lära av forskare.

– Forskarna svarar på deras frågor, kommer till deras seminarier och håller föreläsningar. De ger av sin tid och ställer sin forskning och kunskap till förfogande, säger Karin Gustafsson.

I inläggen beskriver ungdomarna sig själva som kompetenta. De kan lära sig av forskarna och de kan bidra till förändring. De uppmanar också en större allmänhet till samma engagemang. 

– De klimatengagerade ungdomarna vill och anser sig kunna bidra till kunskapsutvecklingen. De blir aktiva och kompetenta personer genom sättet som de förstår och använder sig av vetenskap.

Bilderna som används i inläggen visar bland annat upp just aktivistrollen - foton visar hur man kan agera eller visar att det är många personer som agerar. Det är vanligt med plakat med budskap som ”Lyssna på vetenskapen” och ”Handla nu”. Men det kan också vara bilder från föreläsningar, situationer där ungdomar lär av forskare eller själva skaffar sig kunskap om naturen.

Karin Gustafsson kan se att engagemanget i miljöorganisationerna stärker ungdomarna i sin identitetsutveckling, både som enstaka individer och som politiska aktörer i samhället. Via engagemanget får de en tydlig roll att vara med i samtal på olika sätt, både på gatorna och i konferensrum. 

– Mobiliseringen möjliggör för ungdomar att känna ”Jag är viktig, jag kan saker, mina erfarenheter och min kunskap betyder något, jag kan bidra, jag kan agera, jag har betydelse”. För unga som har en oro inför klimatet så kan engagemanget vara ett skydd mot att bli lamslagen.

Denna forskning är viktig för att hitta sätt att hantera klimatfrågan enligt Karin Gustafsson – att se vilka aktörsgrupper som är engagerade och hur de förhåller sig till varandra, om det finns tillit eller inte.

– Ungdomarna organiserar sig för att rädda sin framtid, allas vår framtid. Det är framtiden som står på spel för dem, för oss alla, säger hon.