Klimatambitionerna för Hallands offentliga måltider skiljer sig stort mellan kommunerna

De 3 miljoner måltider som varje dag serveras inom den offentliga sektorn står för en betydande del av det klimat- och miljöavtryck som den offentliga upphandlingen orsakar. Hallands kommuner, med sina nästan 350.000 medborgare, visar hur splittrat arbetet kring denna fråga fortfarande är, och hur år av arbete snabbt kan gå förlorat. 

Halmstad och Kungsbacka mäter kostens klimatavtryck och har ambitiösa mål som de arbetar systematiskt mot, även om de idag har en god bit kvar till målen och en hållbar kost. Även länets näst minsta kommun, Laholm, visar på ett påbörjat arbete i rätt riktning och har svarat att de kommer börja mäta måltidernas klimatavtryck. Hylte anger att resursbrist är anledningen för ett uteblivet fokus på klimatet, något som inte är ovanligt för mindre kommuner, samtidigt finns det gott om goda exempel över hela landet där mindre kommuner ändå lyckats bra med detta arbete. I Varberg pågår en oroande utveckling där politiska beslut om daglig köttservering hotar att kraftigt öka klimatavtrycket från kommunens kost. Falkenberg är den enda kommun som inte återkommit med svar. Ingen av länets kommuner är medlemmar i klimatkommunerna, som arbetar för att lyfta alla Svenska kommuners klimatarbete.

– I Halland finns det uppenbar förbättringspotential när det kommer till kommunernas arbete med att minska den klimatpåverkan som de offentliga måltiderna har. I arbetet med undersökningen såg vi tydligt att samarbete mellan kommuner är en nyckel till framgång, där kan ambitiösa nätverk som Klimatkommunerna vara en fantastisk hjälp, säger Daniel Zetterström, projektledare för kartläggningen.

– Detta är en för viktig fråga för att låta politiska identitetsfrågor stå i vägen för den etablerade forskningen kring folkhälsa och klimatpåverkan. När både Nordiska Näringsrekommendationer och Livsmedelsverket går ut med nya sammanställningar av den senaste forskningen blir det konstigt när politiker väljer att gå i motsatt riktning. Med hållbar och klimatsmart mat i de kommunala köken skapas också en bättre matmiljö för invånarna som underlättar för en bättre kosthållning också i det övriga livet, säger Daniel Zetterström.

Syftet med kartläggningen är att öka insynen i kommunernas klimatarbete och accelerera detta genom att engagera medborgare att kontakta sina lokala kommunpolitiker och kräva en hälsosammare och klimatsmartare kost. På Greenpeace hemsida kan alla se vilka kommuner ställer klimatkrav i upphandlingen och vad de gör för att minska de offentliga måltidernas klimatpåverkan. Där finns även guider om hur man kontaktar sina kommunpolitiker och skriver medborgarförslag. Det finns även en färdig grund till en motion för åtgärder som skulle minska utsläppen från de offentliga måltiderna som alla kommunpolitiker som vill driva frågan kan inspireras av.

– Vi hoppas att kartläggningen ska engagera medborgare i Halland att driva på sina kommuner för klimatsmartare mat och att de guider och verktyg som finns underlättar för folk att påverka sina politiker. Samtidigt hindrar självklart inget att kommunerna bestämmer sig för att arbeta mer för att minska klimatpåverkan från måltiderna även utan påstötningar från medborgare, säger Daniel Zetterström.

I dagens ekonomiska läge där många kommuner behöver skära ner på olika delar av sin verksamhet och pausa klimatinvesteringar blir de offentliga måltiderna ett extra relevant område. Många åtgärder för klimatet kräver omställning av samhället, ofta med ganska stora investeringskostnader och kan därför ta ett antal år innan de får full effekt. Men att servera mindre kött, särskilt rött kött (huvudsakligen nöt, gris, lamm) och istället öka andelen vegetabilier, särskilt baljväxter, är en åtgärd som kan gå snabbt och dessutom spara pengar. Detta skulle också bidra till att kosten som serveras blir mer i linje med den senaste forskningen om hälsa och klimat, och Livsmedelsverkets kommande riktlinjer.

Resultat från kommunerna i Halland
Nedan finns en summering av det Greenpeace anser är viktigt och går att jämföra mellan kommunerna utifrån kommunernas egna svar.

Falkenberg	➖ Har ej svarat
Halmstad	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ✔️ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Hylte	❌ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Kungsbacka	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ✔️ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Laholm	✔️ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ✔️ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna
Varberg	❌ Har ett systematiskt arbete med att minska måltidernas klimatavtryck ❌ Arbetar med att minska matsvinnet  ❌ Arbetar med att öka andelen växtbaserat ❌ Mäter måltidernas klimatavtryck ❌ Är med i Klimatkommunerna

Tabellen kan inte läsas som en komplett bild av allt relevant klimatrelaterat arbete kommunerna eventuellt gör i relation till måltiderna, en bock säger heller inget om hur omfattande arbetet är, bara att kommunen svarar att detta görs. För mer detaljer kring varje kommun och frågor om undersökningens metodik, kontakta Daniel Zetterström. 

Om kartläggningen:
Kartläggningen bygger på underlagsdata till Nationella upphandlingsrapporten 2023 som begärts ut från Upphandlingsmyndigheten och kompletterats med enkäter till kommunerna under våren 2024. Totalt har 223 av 290 kommuner inkommit med svar direkt till Greenpeace vilket är högre svarsfrekvens än tidigare undersökningar som försökt mäta detta. I svaren till Greenpeace ingår även 121 dokument från kommunerna om upphandlingen. All data redovisas på Greenpeace webbplats där det även finns verktyg för att underlätta för medborgare att driva på sina kommunernas klimatarbete med de offentliga måltiderna.

Höga metanutsläpp motiverar extra prioritering av klimatarbete med just livsmedel.
För att kommunerna ska kunna minska sin egen klimatpåverkan är det centralt att de adresserar sina upphandlingar av livsmedel och måltider. Dels eftersom upphandlingen av livsmedel och måltider står för en stor andel av kommunens totala växthusgasutsläpp, dels för att en stor del av dessa utsläpp består av metan – främst från de livsmedel med högst klimatpåverkan som nötkött och mejeriprodukter. Metanets kraftiga klimatpåverkan och korta livstid i atmosfären gör att minskningar av metanutsläppen relativt snabbt kan sänka halterna av metan i atmosfären och därmed även temperaturen. En global halvering av metanutsläppen inom detta decennium uppskattas därför kunna sänka temperaturen med 0,3 grader till 2045. Sverige som per capita konsumerar näst mest nötkött i hela EU kan bidra mycket till minskning av metanutsläppen genom att minska denna konsumtion.