Ny undersökning: Kommunernas arbete med barns delaktighet brister
Det är snart fem år sedan barnkonventionen blev lag i Sverige. Trots det går arbetet med att tillämpa lagstiftningen i kommunerna för långsamt. Särskilt brister kommunerna när det gäller barns delaktighet i frågan om krisberedskap. Det visar en ny undersökning från Bris.

Barnkonventionen har varit svensk lag i snart fem år och lika länge har Bris följt upp hur kommunernas arbete med att tillämpa lagstiftningen går. Idag släpper Bris årets undersökning och kan konstatera att arbetet fortskrider, men att mer måste göras för att säkerställa att alla verksamheter tillgodoser barns rättigheter.
– Det är kommunerna som ansvarar för många av de verksamheter som barn möter i sin vardag och är därför centrala för att stärka barns uppväxtvillkor. Vi ser att det finns ett stort engagemang i kommunerna, men att det strukturerade arbetet går för långsamt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.
Över hälften av Sveriges kommuner medverkar i undersökningen och av dem svarar strax över fyra av tio att de har en strategi för att implementera barnkonventionen i alla verksamheter. Tidigare kommunundersökningar har visat att just strategin är avgörande för implementeringen, då de kommuner som uppger att de har en strategi i högre grad även uppger att de bland annat har metoder för att göra barn delaktiga i frågor som påverkar dem. Kommuner som har en övergripande strategi arbetar även bredare med att tillämpa barnkonventionen. De flesta kommuner har kommit långt i verksamheter som är barnnära, som till exempel skola, socialtjänst och förskola. Kommuner som har en övergripande strategi har kommit längre när det gäller verksamheter som inte vid en första anblick påverkar barn, som till exempel krisberedskap och civilt försvar.
– Genom åren har vi kunnat se att kommunerna antingen prioriterar verksamheter som är barnnära eller helt enkelt inte ser hur vissa verksamheter påverkar barn. Men vid stora kriser påverkas barn, det är klart att kommunerna måste säkerställa att deras beredskapsarbete tillgodoser till exempel barns rätt till information, säger Magnus Jägerskog.
När det gäller barns rätt till delaktighet behöver kommunerna utveckla sitt arbete, särskilt när det gäller de yngre barnen. Undersökningen visar att kommunerna i högre utsträckning uppger att de har strukturerade arbetssätt att göra barn mellan 13-18 år delaktiga i frågor påverkar dem, än de yngre barnen. Trots att mycket finns kvar att göra för att barnkonventionen ska tillämpas helt i kommunernas arbete är Bris positiva till utvecklingen.
– Vi ser i högre utsträckning att kommunerna uppger att de gör barnkonsekvensanalyser vid nedskärningar, att de har barnrättsgrupper med representanter från alla förvaltningar och att de på olika sätt bevakar hur barnets bästa finns med i beslut. Det är svar vi inte fick i samma utsträckning i tidigare undersökningar, säger Sofia Walan, Regionchef Bris.
Sammanfattning av resultatet
-
41 procent av kommunerna uppger att de har en strategi för att implementera barnkonventionen i alla kommunens verksamheter och 28 procent har en strategi för implementering inom vissa områden.
-
84 procent av kommunerna uppger att de i stor utsträckning eller delvis har strukturerade arbetssätt att göra barn 13-18 år delaktiga i beslut som påverkar dem, resultatet för de yngre åldersgrupperna är 80 procent för barn 7-12 år respektive 69 procent för barn 0-6 år.
-
2 procent uppger att de gör barnkonsekvensanalys av kommunens budget och 22 procent uppger att de delvis gör en barnkonsekvensanalys av budgeten.
Om undersökningen
Bris gör årligen en enkätundersökning där Sveriges kommuner får skatta hur arbetet går med implementeringen av barnkonventionen. Bris sammanställer och analyserar sedan svaren. Första enkäten skickades ut 2019 inför att barnkonventionen skulle bli svensk lag. I årets undersökning medverkade 163 av 290 kommuner.
Nyckelord
Kontakter
Maja DahlPress- och opinionsansvarig
Tel:08 598 821 00press@bris.seBilder
Länkar
Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Folkrörelsen Bris startade 1971 och bidrog till att Sverige fick världens första förbud mot barnaga. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället för barnets rättigheter och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.
Följ BRIS - Barnens Rätt i Samhället
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från BRIS - Barnens Rätt i Samhället
Bris uppmanar regeringen att inte gå vidare med förslag om böter och tvång i socialtjänsten19.3.2025 10:23:25 CET | Pressmeddelande
I november 2024 skickades utredningen ”En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdshavare, barn och unga när samtyckte saknas (Ds 2024:30)” ut på remiss. Bris har granskat förslagen om bland annat tvång och vite i socialtjänsten och uppmanar regeringen att inte gå vidare med förslagen.
Bris och Scouterna vill främja psykisk hälsa bland barn och unga12.3.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Bris arbetar för att finnas på platser där barn finns, med målet om att nå fler barn i behov av stöd. Därför samarbetar nu Bris med Scouterna. I ett första steg fokuserar arbetet på psykisk hälsa och handlar om att stärka ledare i samtal med barn och unga.
Barnrapporten 2025: Skadligt innehåll på nätet påverkar barns mående4.3.2025 06:30:00 CET | Pressmeddelande
Samtalen till Bris ökade med 24 procent under 2024. Allt fler samtal handlar om ätstörningar och gängkriminalitet. Det visar Bris Barnrapport 2025.
Bidragstak riskerar att öka andelen barn i ekonomisk utsatthet28.2.2025 09:18:25 CET | Pressmeddelande
Ny utredningen presenterar två olika förslag om att införa ett bidragstak för ekonomiskt bistånd. Bris ser att förslagen riskerar att öka andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet.
Bris välkomnar reformen av betygssystemet19.2.2025 18:35:58 CET | Nyheter
I dag presenterades förslaget på det nya betygssystemet av regeringen. Det innebär bland annat avskaffande av F-betyget och införande av en tiogradig betygsskala. Dessa reformer adresserar flera av de problem som Bris länge har uppmärksammat, däribland den negativa inverkan som nuvarande betygssystem har på barns och ungas psykiska hälsa. I Bris kontakter med barn får vi ofta höra om den stress och ångest som betygshetsen medför. Många elever känner sig definierade av sina betyg, och rädslan för att misslyckas kan leda till allvarliga konsekvenser för deras välmående. Genom att avskaffa F-betyget och införa en mer nyanserad betygsskala skapas möjligheter för en mer rättvis och stödjande bedömning av elevers kunskaper. Bris välkomnar därför utredningen och hoppas att dessa förändringar, tillsammans med resurser och andra åtgärder, ska skapa en mer likvärdig skola i landet. Samt en skola som bidrar till en miljö där barn och unga kan utvecklas utan onödig stress och med bättre förutsättn
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum