Ny undersökning: Kommunernas arbete med barns delaktighet brister

Barnkonventionen har varit svensk lag i snart fem år och lika länge har Bris följt upp hur kommunernas arbete med att tillämpa lagstiftningen går. Idag släpper Bris årets undersökning och kan konstatera att arbetet fortskrider, men att mer måste göras för att säkerställa att alla verksamheter tillgodoser barns rättigheter. 

– Det är kommunerna som ansvarar för många av de verksamheter som barn möter i sin vardag och är därför centrala för att stärka barns uppväxtvillkor. Vi ser att det finns ett stort engagemang i kommunerna, men att det strukturerade arbetet går för långsamt, säger Magnus Jägerskog generalsekreterare på Bris.  

Över hälften av Sveriges kommuner medverkar i undersökningen och av dem svarar strax över fyra av tio att de har en strategi för att implementera barnkonventionen i alla verksamheter. Tidigare kommunundersökningar har visat att just strategin är avgörande för implementeringen, då de kommuner som uppger att de har en strategi i högre grad även uppger att de bland annat har metoder för att göra barn delaktiga i frågor som påverkar dem. Kommuner som har en övergripande strategi arbetar även bredare med att tillämpa barnkonventionen. De flesta kommuner har kommit långt i verksamheter som är barnnära, som till exempel skola, socialtjänst och förskola. Kommuner som har en övergripande strategi har kommit längre när det gäller verksamheter som inte vid en första anblick påverkar barn, som till exempel krisberedskap och civilt försvar.  

– Genom åren har vi kunnat se att kommunerna antingen prioriterar verksamheter som är barnnära eller helt enkelt inte ser hur vissa verksamheter påverkar barn. Men vid stora kriser påverkas barn, det är klart att kommunerna måste säkerställa att deras beredskapsarbete tillgodoser till exempel barns rätt till information, säger Magnus Jägerskog. 

När det gäller barns rätt till delaktighet behöver kommunerna utveckla sitt arbete, särskilt när det gäller de yngre barnen. Undersökningen visar att kommunerna i högre utsträckning uppger att de har strukturerade arbetssätt att göra barn mellan 13-18 år delaktiga i frågor påverkar dem, än de yngre barnen. Trots att mycket finns kvar att göra för att barnkonventionen ska tillämpas helt i kommunernas arbete är Bris positiva till utvecklingen.  

– Vi ser i högre utsträckning att kommunerna uppger att de gör barnkonsekvensanalyser vid nedskärningar, att de har barnrättsgrupper med representanter från alla förvaltningar och att de på olika sätt bevakar hur barnets bästa finns med i beslut. Det är svar vi inte fick i samma utsträckning i tidigare undersökningar, säger Sofia Walan, Regionchef Bris. 

Sammanfattning av resultatet 

• 41 procent av kommunerna uppger att de har en strategi för att implementera barnkonventionen i alla kommunens verksamheter och 28 procent har en strategi för implementering inom vissa områden.  

• 84 procent av kommunerna uppger att de i stor utsträckning eller delvis har strukturerade arbetssätt att göra barn 13-18 år delaktiga i beslut som påverkar dem, resultatet för de yngre åldersgrupperna är 80 procent för barn 7-12 år respektive 69 procent för barn 0-6 år.   

• 2 procent uppger att de gör barnkonsekvensanalys av kommunens budget och 22 procent uppger att de delvis gör en barnkonsekvensanalys av budgeten.  

Om undersökningen 

Bris gör årligen en enkätundersökning där Sveriges kommuner får skatta hur arbetet går med implementeringen av barnkonventionen. Bris sammanställer och analyserar sedan svaren. Första enkäten skickades ut 2019 inför att barnkonventionen skulle bli svensk lag. I årets undersökning medverkade 163 av 290 kommuner.