Informationsplikt skapar oro på myndigheter

- Det är bra att stora grupper av de offentliganställda inte inkluderades i informationsplikten enligt förslaget. Men de myndigheter som ändå omfattas av förslaget kommer bara i undantagsfall behöva hantera frågor av den här typen, och då blir hela förslaget meningslöst. Det skapar bara oro och stress bland våra medlemmar, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Utredningen konstaterar själv att det inte är informationsplikten för vissa myndigheter som får stora effekter på återvändandet, utan andra delar av utredningens förslag. Därför framstår förslaget om informationsplikt mer som ett symbolpolitiskt förslag som signalera att Sverige har en stram migrationspolitik. Den mer allvarliga effekten av förslaget är att det riskerar att sänka förtroendet för myndigheterna hos utsatta grupper i samhället. De anställda på de utpekade myndigheterna arbetar precis som andra offentliganställda för att skapa förtroende för sitt arbete, och för att en kontakt med offentliga företrädare inte ska behöva få ödesdigra konsekvenser. Bland de utvalda myndigheterna finns några av de myndigheter som de allra flesta svenskar har kontakt med.

- Problemet är att förslaget om informationsplikt raserar förtroendet för alla myndigheter även bland grupper som har rätt att vistas i landet, som har rätt till de tjänster som myndigheter erbjuder eller arbetar med, menar Britta Lejon.

Informationsplikten innebär också att myndighetssanställda kommer behöva utföra uppgifter som inte är i linje med myndighetens huvudsakliga uppdrag, vilket också påverkar arbetet och effektiviteten negativt.