Dyrare och sämre effektivitet: Så kan samhällsproblem påverka Sveriges chefer

Nio av tio av Sveriges chefer uppger att deras organisation påverkas negativt av sociala risker, som organiserad brottslighet, korruption, politisk polarisering och segregation. Det visar Ledarnas nya rapport, När samhällsproblem blir chefens vardag – Ledarskap i skuggan av sociala risker.

- Det är allvarligt att så många chefer säger att verksamheterna påverkas. Det leder till ökade kostnader för säkerhet och riskhantering samt störningar i den operativa verksamheten. Chefer har också fått svårigheter att rekrytera samt en ökad personalomsättning. Oron och stressen ökar även bland medarbetare som gör det svårare att locka och behålla kompetenta medarbetade och ledare, säger Andreas Miller förbundsordförande Ledarna.

Problemen är särskilt tydliga inom offentliga verksamheter såsom vård, skola och omsorg. Drygt åtta av tio av cheferna i offentlig sektor oroas av organiserad brottslighet och korruption. Eftersom chefer har det yttersta ansvaret för att verksamheter fungerar är det här en direkt risk för organisationernas stabilitet och samhällets långsiktiga funktion.

- Av rapporten framgår det tydligt att Sveriges chefer både efterlyser ett förstärkt rättsväsende och en satsning på förebyggande åtgärder. Drygt fyra av tio chefer ser behovet av ett förstärkt rättsväsende och nästan lika många chefer önskar mer satsningar på det förebyggande arbetet för att bryta segregationen, säger Andreas Miller förbundsordförande Ledarna.

Åtta av tio chefer upplever att de påverkas negativt av sociala risker. Sex av tio upplever ökade stressnivåer och försämrad hälsa. En av tre chefer upplever också att de inte får tillräckligt med stöd från sina arbetsgivare. Rapporten visar att det finns en tydlig koppling mellan upplevd brist på stöd och en förstärkning av de negativa effekterna av sociala risker. Chefer i alla sektorer efterfrågar mer strukturerat stöd i form av kunskapsutbyte och tydliga riktlinjer för riskhantering för att bättre kunna hantera social risker.

- Arbetsplatsen är ingen isolerad företeelse. Det omkringliggande samhällets villkor slår rakt in i olika typer av verksamheter. Det är utmaningar som landar i chefens vardag och påverkar inte bara deras arbetsmiljö och hälsa, utan utgör ett hot mot organisationens verksamhet, effektivitet och stabilitet. I förlängningen riskerar detta även att urholka allmänhetens förtroende för samhällets institutioner och vår demokrati, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna.

Om undersökningen och respondenterna 
Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur sociala risker påverkar chefers arbete och att synliggöra behovet av politiska och organisatoriska insatser för att hantera dessa komplexa utmaningar.

Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Ledarna, under perioden 25 juni–18 augusti 2024, och syftar till att undersöka hur frågeställningar inom olika områden kopplat till externa sociala risker påverkar chefer och de organisationer/verksamheter där de är verksamma.

Undersökningen uppnådde en svarsfrekvens på 52 procent, med 1 420 chefer som deltog. Respondenterna, som är medlemmar i Ledarna, representerar en bred demografisk spridning och bidrar till en gedigen analys av hur sociala risker uppfattas i olika sektorer och chefsnivåer.

Demografisk översikt
• Könsfördelning: 55 procent av respondenterna är män och 45 procent kvinnor.

• Sektor: En majoritet, 54 procent, arbetar inom privat sektor och 42 procent inom offentligt sektor. En mindre andel, 2 procent, arbetar inom ideell sektor och 1 procent inom annat.

• Organisationens storlek: 55 procent arbetar i organisationer med över 500 anställda.

Definition av sociala risker:
Det som definierar sociala risker, till skillnad från andra typer av risker, är att de uppstår till följd av sociala förhållanden. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i en rapport valt följande definition:

”Möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och med negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt (Hallin 2013:24).”