Neuroförbundet ger både ris och ros till regeringens budget

Statsbidraget till funktionsrättsorganisationerna har successivt urholkats under många år. En mindre höjning har genomförts sedan 2008 och statsbidraget har inte följt vare sig inflationen eller årliga höjningar av löner och hyror. Igår kom det efterlängtade beskedet att statsbidragen till funktionsrättsorganisationer höjs med drygt 10 procent under en treårsperiod. På regeringens presskonferens motiverades höjningen med att funktionsrättorganisationerna har en särskild och unik kompetens som är viktig att ta tillvara.

”Att statsbidraget håller en rimlig nivå och exempelvis följer inflationen är en absolut förutsättning för att vi ska kunna utföra vår viktiga roll med att ge stöd till våra medlemmar och fortsätta vårt långsiktiga arbete för bättre livsvillkor för personer med neurologisk diagnos”, säger Lise Lidbäck.

Neuroförbundet välkomnar också den föreslagna indexeringen av assistansersättningen och höjningen på 3 procent, även om den är alldeles för låg.

”Höjningen hade behövt vara större för att motsvara kostnadsökningarna för assistansen, men den föreslagna indexeringen skapar mer trygghet och framförhållning vad gäller schablonen”, fortsätter Lise Lidbäck. ”Det är ju statens ansvar att se till att resurserna räcker för att rättigheten personlig assistans ska kunna tillgodoses.”

När det gäller det jämförelsevis knappa tillskottet till vården känner Neuroförbundet oro. ”Vi ser att neurosjukvården är hårt ansträngd med oroande siffror från vår senaste medlemsundersökning, som visar stora försämringar över tid, bland annat vad gäller väntan på diagnos och tillgång till rehabilitering, säger Lise Lidbäck. ”Vi hade gärna sett riktade anslag för att öka tillgängligheten till just neurosjukvård. Här krävs fler neurologer, men också kompetensökningar hos primärvården och ökad nationell styrning då vården är så ojämlik över landet.”

I övrigt ser Neuroförbundet positivt på satsningarna på en nationell vårdförmedling och på att korta vårdköerna, även de fortsatt ökande anslagen till reformen god och nära vård är angelägna.

”Det här är nyckelområden för många av våra medlemmar, som kan behöva vänta länge på att träffa neurolog, därför att de bor på en plats i landet där antalet neurologer är otillräckligt. Att genom en nationell vårdförmedling underlätta besök och behandling på annat håll där det finns kapacitet kan göra stor skillnad. Vi ser också fram emot effekterna av satsningen på att korta vårdköerna och på den mycket angelägna utredning som ska undersöka hur vårdgarantin kan skärpas.”, avslutar Lise Lidbäck.