Förslag för en hälsosammare livsmedelskonsumtion bland barn och unga

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket undersökt hur samhället kan främja en hälsosam livsmedelskonsumtion hos barn och unga. Rapporten visar att barn och unga behöver äta mer hälsosamt, och matmiljön behöver förändras så att det blir enklare.

Samhället behöver skapa förutsättningar för dagens barn och unga att äta mer hälsosamt. Det innebär att konsumera mer frukt, grönsaker, fullkorn och fisk. Samtidigt behöver intaget minskas av salt, rött kött, charkprodukter samt energitäta och näringsfattiga livsmedel, som till exempel godis, glass och snacks.

Flera faktorer påverkar livsmedelskonsumtionen

Flera olika faktorer påverkar barns och ungas livsmedelskonsumtion. Det handlar inte minst om marknadsföring av ohälsosamma livsmedel som riktas till dem, främst i sociala medier. Annat som påverkar är tillgång till hälsosam mat, prissättning och personliga preferenser. Sammantaget påverkar många av dessa faktorer barn och ungas livsmedelskonsumtion i en negativ riktning.

– Allt fler barn och unga har övervikt eller obesitas, och matvanorna är en bidragande faktor. Matvanorna kan även bidra till insjuknande i diabetes typ 2, frätskador på tänder och minskat psykiskt välbefinnande. Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell.

Enligt barnkonventionen ska alla barn ha tillgång till näringsrik mat varje dag. Det ingår i deras rätt till bästa möjliga hälsa och utveckling. Men dagens livsmedelskonsumtion bidrar istället till ohälsa, och barn med sämre socioekonomiska villkor är mer utsatta än andra. De har till exempel oftare övervikt eller obesitas och äter i mindre utsträckning frukt och grönsaker. En viktig faktor är marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel gentemot barn och unga som är påträngande, inte minst i sociala medier, och bidrar till sämre matvanor.

– I Sverige har vi kommit långt med vår skolmat, som innebär en näringsriktig måltid för alla barn som går i grundskolan. Men det finns potential för att utveckla även andra måltider inom skolan, såväl som matmiljön för barn och unga i andra skattefinansierade miljöer, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Förslag på åtgärder

De åtgärder som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket bland annat förslår till regeringen är följande:

• Utred förutsättningarna för att begränsa marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel som barn och unga exponeras för i alla mediekanaler.
• Utred hur alla skattefinansierade måltider som når barn och unga ska bli näringsriktiga och hållbara.
• Inrätta ett nationellt kompetenscenter för barns matmiljöer och dess påverkan på barns och ungas livsmedelskonsumtion och hälsa.
• Ge offentliga aktörer ansvar för att ta fram och implementera strategier för hållbara och hälsofrämjande matmiljöer.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket anser vidare att regeringen bör anta de föreslagna mål, delmål och insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion som myndigheterna tidigare har överlämnat till regeringen. Dessa mål omfattar även barn och unga. Målen innebär att livsmedelskonsumtionen fram till år 2035 ska ha bidragit till en bättre och mer jämlik hälsa, och att livsmedelskonsumtionens negativa påverkan på klimat, biologisk mångfald och ekosystem ska ha minskat.