Ny rapport ger en lägesbild över kompletterande finansiering av museer och scenkonstverksamheter

För andra året i rad har Svensk Scenkonst och Sveriges Museer genomfört en gemensam enkätundersökning bland sina medlemmar för att ta reda på hur cheferna ser på det ekonomiska läget i sina verksamheter. Frågorna i denna senaste undersökning handlade särskilt om chefernas syn på kompletterande finansiering och om deras erfarenhet av att arbeta med olika sorters finansiering.

Rapporten sammanfattar 191 enkätsvar och visar att medlemmarnas verksamheter finansieras till stor del av offentliga medel. Viktiga intäkter kommer även från entréer, försäljning och uthyrning. Vid sidan av dessa primära intäktskällor finns det som i rapporten benämns som kompletterande finansiering. Något som enligt Svensk Scenkonst och Sveriges Museer ska fungera som just ett komplement för att utveckla och tillgängliggöra kulturen.

– Ett levande och dynamiskt kulturliv kräver stabil och långsiktig offentlig finansiering. När anslagen minskas slår det inte bara direkt mot museernas och kulturinstitutionernas kärnverksamhet – det undergräver också deras möjlighet att attrahera externa medel. Kompletterande finansiering måste vara just ett tillskott, inte en ersättning för offentligt stöd, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare Sveriges Museer. 

Rapporten bekräftar bilden av den urholkning av kulturens ekonomi som skett i flera år. Det finns en stor oro för hur oförändrade anslag i kombination med kostnadsökningar ska slå mot verksamheterna. Samtidigt är privat finansiering av kultur ett hett ämne. I höstas lämnade Myndigheten för Kulturanalys sin slutrapportering av regeringsuppdraget att kartlägga kulturens finansiering med fokus på den privata finansieringen. 

– Vår undersökning visar att många verksamheter inom scenkonsten välkomnar möjligheter till fler intäktskällor, men för att kompletterande finansiering ska kunna växa och bli långsiktigt hållbar krävs strategiska satsningar, rätt resurser och ett fördjupat samarbete mellan kultursektorn och näringslivet. Vi ser fram emot en konstruktiv dialog om hur olika finansieringsformer kan samverka utan att äventyra scenkonstens stabilitet och konstnärliga integritet, säger Mikael Brännvall, vd Svensk Scenkonst. 

Svensk Scenkonst och Sveriges Museer anser att följande behövs om den kompletterande finansieringen ska utvecklas inom kultursektorn: 

• Uttalade incitament, exempelvis skatteförändringar och matchningssystem. 

• Stärkta nätverk mellan kultur och näringsliv, med nya plattformar för möten, för att öka kunskap och intresse hos privata näringslivsaktörer.

• Ökad samverkan mellan kultur och utbildning på alla nivåer, exempelvis genom tvärpolitiska uppdrag. 

Fakta om rapporten

Rapporten ”Vem betalar för kulturen?” baseras på en enkätundersökning som genomfördes av Svensk Scenkonst och Sveriges Museer i november 2024. Enkäten skickades ut i november till 220 chefer inom scenkonstens verksamheter och till 219 museichefer. 191 chefer (44 procent) svarade på enkäten, varav 93 angav att de representerar en museiorganisation, 88 en scenkonstorganisation och 9 att de representerar båda delarna.