EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald
Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

”Sverige behöver stabilitet och framtidstro för att kunna öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka den civila beredskapen. Att EU nu driver på införandet av EU-avskogningsförordningen som leder till motsatsen är absurt. Utredningens förslag kommer addera till risken för ökad matimport. Även det svenska landskapet kommer få betala med försämrad biologisk mångfald som följd”.
Säger LRFs vice förbundsordförande Mikaela Johnsson och fortsätter,
”Lantbruk kan inte bli en brottslig handling för att EU massproducerar lagstiftning som krockar med varandra. Sveriges lantbrukare vill investera och skapa fler betesmarker, men då måste det ske med lagens stöd. Inte med hot om åtal eller böter hängande över sig.”
EU:s avskogningsförordning syftar till att förhindra avskogning och skogsförstörelse Avskogningsförordningen gäller vid produktion, import och handel med sju specifika råvaror: nötkreatur, trä, gummi, kaffe, oljepalm, kakao och soja. Förordningen innebär att produkter inte får säljas om de har orsakat avskogning eller skogsförstörelse.
”Det blir kontraproduktivt när EU:s avskogningsförordning ska tillämpas i ett land som Sverige, som till två tredjedelar täcks av skog”. Säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande.
Regeringen bör i sin kommande proposition gällande EU:s avskogningsförordning förtydliga att fängelsestraff endast kan tillämpas vid grovt uppsåt. Enligt miljöbrottsdirektivet ska höga straff röra uppsåtliga handlingar som kan få katastrofala konsekvenser, såsom omfattande föroreningar, industriolyckor med allvarliga konsekvenser för miljön.
”I Sverige, där skogen växer, är inte avskogning problemet. Sveriges utmaning är att minska matimporten och förutsättningar för att kunna öka inhemsk livsmedelsproduktion. Vilket stärker vår livsmedelsberedskap och bidrar till den biologiska mångfalden. Regeringen måste agera, både på EU-nivå och i kommande regeringsförslag, så lagstiftningen jobbar för grön utveckling och stärker livsmedelsberedskapen. Ett första steg är att minska antalet lagar och regler, inte massproducera nya.”
Säger LRFs vice förbundsordförande Mikaela Johnsson och fortsätter,
”Regeringen och EU-kommissionen har lovat att minska den inflationsvåg av lagar och regler som drabbat lantbruket det senaste decenniet. Ett löfte som möjligt att genomföra, likt löftet att minska den ekonomiska inflationen.”
Avskogningsförordningen hämmar möjligheten att bedriva och hållbart utveckla svensk mjölk- och nötköttsproduktion och skogsbruket i hela landet. Det går emot vår nationella livsmedelsstrategi om ökad produktion av livsmedel.
EU-förordningar krockar med varandra - avskogning och nature restoration law
EUs naturrestaureringslag anger att medlemsländerna måste restaurera (återställa) en rad olika naturtyper. Att öka arealen betesmark kommer vara viktigt för Sverige, inte bara för att klara EUs krav utan också för att öka den biologiska mångfalden. Här går avskogningsförordningen och naturrestaureringslagen i konflikt. Det problemet måste lösas av EU och våra svenska myndigheter. Avskogningsförordningen kräver också att medlemsländerna fastställer vilken annan lagstiftning som ska följas för att produkterna ska anses "avskogningsfria". Utredningen bedömer att artskyddsförordningen och miljöprövningsförordningen är sådana regelverk vilket gör det än mer komplicerat för skogsägare och nötköttsproducenter att sälja sina produkter oavsett risk för avskogning eller inte. Bestämmelser som hindrar handel med virke och nötkött som inte följer relevant lagstiftning, kräver att lagstiftningen i sig är rättssäker och tydlig, vilket artskyddsförordningen inte är. Vidare är kraven på spårbarhet av råvaran i praktiken omöjlig att följa.
Fakta: Sverige ett lågriskland för avskogning
Sverige har sedan år 1903 ett återbeskogningskrav som är till för att garantera skogens återväxt. Det betyder att för varje träd som avverkas så ska skogsägaren plantera minst ett träd till.
Idag är det 2-3 plantor som sätts i jorden och mängden skog i Sverige har närapå fördubblats sedan återbeskogningskravet infördes.
I den mån avskogning (omvandling från skog till jordbruksmark) har utförts i Sverige den senaste tiden så är detta drivet av bidrag från staten och det har i många fall sitt ursprung i att öka den biologiska mångfalden.
Om skog ska omvandlas till jordbruksmark så krävs det i Sverige anmälan till myndighet. Detta antingen genom en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen eller en samrådsanmälan till annan relevant myndighet (exempelvis länsstyrelsen). Mot denna bakgrund kan det som EU definierar som avskogning redan idag hanteras inom ramen för befintliga kontrollsystem.
Slutbetänkande av "Utredningen om anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning",
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/02/sou-202517/
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Om oss
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.
LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Tror Karin Karlsbro på allvar att LRF ägnar sig åt gatustrider i Bryssel?19.12.2025 14:50:22 CET | Pressmeddelande
LRF deltog tillsammans med tiotusen andra europeiska bönder i en fredlig manifestation Några kilometer därifrån förekom upplopp som utfördes av fristående grupper som agerade under täckmantel av bondeprotester. Dessa grupper hade ingenting med den gemensamma manifestationen att göra. Mot den bakgrunden är vi mycket frågande till att Karin Karlsbro offentligt påstår att LRF skulle stödja eller legitimera våldsamma eller terrorliknande handlingar. Tror Karin Karlsbro på allvar att Sveriges största företagarorganisation, med 115 000 medlemmar, ägnar sig åt gatustrider i Bryssel? Eller är detta ett försök att skapa uppmärksamhet genom att blanda ihop helt skilda händelser?
LRF i Bryssel: Nedskärningar i jordbrukspolitiken kommer göra maten dyrare17.12.2025 13:47:46 CET | Pressmeddelande
När EU nu förhandlar om sin långtidsbudget riskerar den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, att försvagas kraftigt. Över 20 procents neddragningar och minskad öronmärkning av jordbruksmedel hotar Europas och Sveriges förmåga att producera mat. Därför deltar LRF imorgon i manifestationen i Bryssel tillsammans med lantbrukare från hela Europa.
Traktorresa Bryssel för att kunna producera mer bättre mat15.12.2025 06:37:39 CET | Pressmeddelande
Sveriges bönder står redo att producera mer livsmedel, energi och bidra till biologisk mångfald. Men för att det ska bli möjligt krävs att politiken, i Sverige och i EU agerar. Ett minskat jordbruksstöd får konsekvenser ända ner på tallriken. Därför börjar LRF idag sin första traktorresa någonsin till Bryssel för att ansluta till manifestationen i Bryssel.
Allemansrätten och julgranen 20255.12.2025 15:04:08 CET | Pressmeddelande
Inför julen vill många skapa stämning med naturens material – mossa till julgruppen, granris på trappan eller en egenhuggen julgran. Men vad får man egentligen ta från skogen? Frågan återkommer varje år och är viktig för både naturen och markägare.
Svag lönsamhet bromsar investeringar1.12.2025 05:52:00 CET | Pressmeddelande
Konjunkturen för gröna näringar försvagas med stora skillnader mellan branscherna under fjärde kvartalet 2025 (100,7 jmf 109,1 Q4 2024). Det samlade indexet faller, drivet av fortsatt nedgång inom växtodling och ett kraftigt ras inom skogsbruket. Samtidigt står animalieproduktionen stark, medan trädgårdsnäringen och förädlingssektorn uppvisar stabilitet. Kvartalet präglas av stora skillnader mellan branscherna, från rekordlåg lönsamhet till fortsatt starka positioner. LRF gröna näringslivsindex för fjärde kvartalet 2025 visar på att nödvändigheten att få till politiska beslut i närtid för att lantbruket ska kunna producera mer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum