Inget samband mellan höga tullar och positiv handelsbalans

Tullhöjningar är en ineffektiv metod för att förbättra ett lands handelsbalans. I stället är makroekonomiska faktorer som budgetunderskott och kapitalflöden avgörande. Om man vill minska handelsunderskottet bör fokus istället ligga på att stärka offentliga finanser och uppmuntra investeringar utomlands.
– Även om tullar teoretiskt kan påverka handelsbalansen genom att förändra ett lands sparande och investeringar, är effektens riktning oklar. Andra makroekonomiska faktorer, såsom budgetunderskott och kapitalflöden, har en betydligt större inverkan, säger Per Altenberg, handelsstrateg på Kommerskollegium.

Kommerskollegium har gjort en empirisk analys av statistik över tullar och handelsbalans för 168 länder mellan 2019 och 2022. Analysen visar att höga tullar är förknippade med ett handelsunderskott för utvecklingsländer. För OECD-länder finns inget samband.
– En möjlig förklaring för utvecklingsländer är att höga tullar ofta sammanfaller med makroekonomiska förhållanden eller politik som minskar inhemskt sparande i förhållande till investeringar, något som skapar ett underskott i handelsbalansen. Eftersom urvalet består av så många olika länder, krävs dock försiktighet i tolkningen av resultaten, säger Per Altenberg.

Analysen pekar på att budgetunderskott, privat sparande och kapitalflöden har en mycket större påverkan på handelsbalansen än tullar. Att minska USA:s budgetunderskott eller uppmuntra amerikanska investeringar utomlands skulle vara ett mer effektivt sätt att minska handelsunderskottet än höjda tullar.
– Eftersom ett underskott i handelsbalansen motsvaras av ett nettoinflöde av investeringar i ett land, finns det inget värde i sig att föra en politik för stärkt handelsbalans, säger Per Altenberg.