Regionernas SVF-redovisningar inlämnade till Socialstyrelsen

Årets redovisningar innehåller omfattande analyser på vad som orsakar de längsta väntetiderna.

Stort arbete bakom redovisningarna

Redovisningarna utgör en del av den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). RCC ansvarar, tillsammans med regionerna, för insamlingen och överlämningen till Socialstyrelsen för vidare bedömning. Resultaten visar att samtliga regioner uppfyller inklusionsmålet, vilket innebär att minst 70 procent av nya cancerfall inom aktuella diagnoser utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp. Däremot uppnås inte ledtidsmålet ännu, även om en förbättring från 40 procent till 44 procent har skett sedan föregående period.

Förutom att rapportera data om ledtider och inklusion har regionerna till denna redovisning genomfört omfattande analyser av de patienter som väntat längst innan behandling har startats för att bättre förstå vad som har orsakat de långa ledtiderna och beskrivit åtgärder för att kunna korta ledtiderna.

Fördjupad kartläggning av ledtider

För att undersöka orsakerna till långa ledtider har en särskild kartläggning gjorts för patienter som ligger längst från måluppfyllelse. Regionerna har analyserat vad som orsakar väntetider som överskrider den optimala ledtiden med över 75 procent. Utifrån ledtidsdata från 2022 och 2023 har respektive RCC tillsammans med regionerna valt ut fyra vårdförlopp för kartläggningen. Dessa vårdförlopp har beskrivits med avseende på patientpopulation, såsom kön, ålder, samsjuklighet och tumörstadium. Dessutom har man studerat vårdövergångar, behandlingstyper och potentiella flaskhalsar i processen.

Resultaten visar att många av de långa utredningarna beror på naturliga faktorer, som att processen blir mer komplex för multisjuka patienter. Vissa patienter väljer också att skjuta upp provtagningar eller bokar om till senare tillfällen, vilket påverkar ledtiderna negativt. Kartläggningen identifierade dock förbättringsområden, exempelvis att remisser ibland fastnar mellan olika enheter, som patologi och kirurgi. Helena Brändström, RCC i Samverkans samordnare för standardiserade vårdförlopp, kommenterar:

- Det har varit värdefullt att analysera de längsta väntetiderna, och det har gett oss ett bra underlag för jämförelser mellan regionerna. Vi har funnit både naturliga förklaringar till långa väntetider och områden med förbättringspotential. Detta är ett viktigt material för fortsatt arbete och ett utmärkt exempel på hur RCC och regionerna kan samarbeta för en djupare förståelse av statistiken.

Fokus på kortare ledtider 2024

Under 2024 har regionerna kunnat söka medel från RCC för att förbättra sina verksamheter inom patologi samt bild- och funktionsmedicin för att bättre möta ledtidsmålen. Detta har lett till 107 pågående projekt runt om i Sverige. Projekten följs upp av RCC i Samverkan och kommer att rapporteras till Socialstyrelsen i december 2024. Många av dessa initiativ är i linje med resultaten från kartläggningen.

RCC har även under 2024 genomfört nationella genomlysningar av processerna inom patologi samt bild- och funktionsmedicin, med syfte att identifiera bakomliggande orsaker till förlängda ledtider och föreslå lösningar på nationell, regional och lokal nivå.

Redovisningar och kartläggningar standardiserade vårdförlopp 2024

Genomlysningar patologi och bild- och funktionsmedicin (PDF)

Förbättringsarbete för kortare ledtider

Standardiserade vårdförlopp (SVF) är ett nationellt arbetssätt som ska minska onödig väntan och ovisshet för cancerpatienter. Ett SVF inleds alltid med en välgrundad misstanke om cancer och beskriver de utredningar och behandlingar som bör genomföras inom en viss diagnos. Det inkluderar också riktlinjer för tidsramar från misstanke till behandlingsstart. Varje år publicerar RCC en årsrapport som följer upp målen för SVF: jämlik vård, kortare ledtider och nöjdare patienter.