Lantbrukarnas Riksförbund

Så kan Sverige producera mer mat med mindre utsläpp

Dela

LRF presenterar idag en ny rapport, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp som räknat", som tydligt visar att jordbruket har en viktig roll att spela för att Sverige ska nå klimatmålen.
”Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. 

"Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.
"Jordbruket kan minska sina utsläpp men lösningen är inte minskad livsmedelsproduktionen i Sverige”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. Bilden är fri att använda

LRFs rapport visar att det svenska jordbruket kan minska sina utsläpp med över 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) till 2030 och 5–6 miljoner ton CO2e till 2045. 

Enligt Naturvårdsverket uppgick de biogena utsläppen från jordbruket till cirka 6,3 miljoner ton 2023. Om man även räknar med de fossila utsläppen från arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler landar jordbrukets utsläpp på 7 miljoner ton CO2e. Sveriges totala klimatgasutsläpp är 44,4 miljoner ton CO2e. Om man även räknar in förändringar i kolinlagring i mark, stiger siffran på jordbrukets utsläpp till 11 miljoner ton CO2e och Sverige nettolagrar in 31 miljoner ton CO2e.  

”Utsläppen från jordbruket kan och bör inte helt raderas eftersom de är en naturlig del av de biologiska processer som behövs för att producera mat och viktiga ekosystemtjänster. Jordbruket bör öka den svenska livsmedelsproduktionen och kan samtidigt minska sina växthusgasutsläpp”.
 
Säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, och tillägger:

”Alternativet att minska den svenska livsmedelsproduktion leder till ökad import av livsmedel. Eftersom Sveriges jordbruk har bland de lägsta växthusgasutsläppen i världen kan ökad import av livsmedel leda till ökade växthusgasutsläpp på global nivå”.

Rapporten har sammanställt totalt 19 klimatåtgärder inom jordbruket varav fyra beräknas ha särskilt stor klimateffekt: 

  • Ökad kolinlagring genom odling av vall, fång- och mellangrödor.
  • Fodertillskott som minskar idisslares metanutsläpp
  • Användning av fossilfria drivmedel och fossilfri mineralgödsel. 
  • Ökad produktion av biogas från stallgödsel. 


Gemensamt för åtgärderna är att kostnaderna inte kan täckas av lantbrukarna.  

"Både staten och lantbruksföretagen har investerat stora belopp i miljöåtgärder inom jordbruket, vilket har haft en positiv inverkan på klimatet. Men nu krävs ännu fler insatser. Till exempel kommer det kosta fyra miljarder kronor årligen att producera fossilfri mat, en summa som bara motsvarar en procent av vad vi i Sverige spenderar på mat och dryck varje år". Säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Mellan 1990 och 2023 har utsläppen från det svenska lantbruket minskat med 17% om man räknar endast utsläpp från arbetsmaskiner, lokaler och biogena utsläpp och inte förändringar i kolinlagringen. Den främsta orsaken är att vi producerar mer på mindre yta och en viss nedgång i animalieproduktionen. En minskad animalieproduktion som har ersatts med ökad import från andra länder vars livsmedelsproduktion har högre utsläpp och räknas inte in i Sveriges totala klimatgasutsläpp. Även miljö- och klimatåtgärder samt effektiviseringar på gårdarna har bidragit till minskningen av utsläppen.

”Sveriges lantbrukare har arbetat med hållbarhetsfrågor i decennier, långt före miljöfrågorna började kallas för hållbarhetsfrågor. Vi vet att klimatsmart jordbruk både handlar om effektivisering och ett aktivt brukande av marken för att både lagra kol och värna om ekosystemtjänster som biologisk mångfald och öppna landskap”. Säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Klicka på länken för att komma till rapporten, "Klimatåtgärder i jordbruket: Mer mat och mindre utsläpp som räknat".

Vad är en koldioxidekvivalent?
Det är ett sätt att likställa de tre uppvärmande gaserna koldioxid, metan och lustgas. De har olika uppvärmande effekt och att räkna om dem till koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att jämföra dem. 

Om rapporten:
Rapporten är sammanställning av den nuvarande kunskapen om klimatåtgärder och förändring i jordbruket. Avsikten har varit att ge en bild av kunskapsläget av möjligheterna att minska utsläpp av växthusgaser i det svenska lantbruket och fortsatt producera högkvalitativa livsmedel. Data för klimatberäkningarna i rapporten kommer från bland annat Jordbruksverket, Lantmännen, Miljömålsberedningen och från LRF:s egna beräkningar. Rapporten utgår från de officiella beräkningarna av territoriella utsläpp av växthusgaser som Sverige årligen rapporterar. Det innebär att samtliga utsläpp räknas om till enheten koldioxidekvivalenter oavsett om det handlar om koldioxid, lustgas eller metan. Rapporten togs fram under första kvartalet 2025. Det här är den första rapporten av sitt slag från LRF i Sverige, liknande studier har tidigare gjorts i både Danmark och Norge.

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.

LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Markanvändning pågår – M se till att vallöftet består13.3.2025 06:46:42 CET | Pressmeddelande

Sveriges jord- och skogsägare brukar mark som våra familjer ofta ägt, investerat i och brukat i generationer. Med det kommer inte bara ett djupt kunnande, utan också en stark ansvarskänsla som går långt utöver det vanliga. Vi lever inte bara av vår jord, vi lever med den och för den. För oss och kommande generationer. Allt detta har LRF paketerat och kommer unboxas idag på Moderaternas Sverigemöte.

EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald14.2.2025 14:29:00 CET | Pressmeddelande

Sveriges biologiska mångfald behöver ett lantbruk som kan och vill investera. En begränsade faktor för framtida investeringar är alla lagar, regler och kontroll, där nu EU:s avskogningsförordning kan sättas upp på topplistan. Regeringens utredning för att anpassa svensk rätt till EU:s avskogningsförordning försöker mildra effekterna men når långt ifrån fram hela vägen. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. EU:s avskogningsförordningskapar en kontrollinflation där det långt ifrån är säkert att ansvariga myndigheter kommer klara av sitt uppdrag när EU:s avskogningsförordning börjar att tillämpas den 30 december 2025. Vad gäller då, hur kommer den enskilda lantbrukaren att drabbas?

LRF kommenterar Miljömålsberedningen: Sverige borde ta på sig ledartröjan14.2.2025 10:01:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Miljömålsberedningen sin slutredovisning till Regeringen om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden för naturvård och biologisk mångfald, samt hantera upptag och utsläpp av växthusgaser inom jord- och skogsbrukssektorn. LRF hade önskat se ännu större framsteg i arbetet, framför allt på området om hur Sverige rapporterar skyddad natur.

Pressinbjudan. EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald14.2.2025 06:07:00 CET | Pressinbjudan

Välkommen till LRFs presswebbinarium EU:s avskogningsförordning - mindre biologisk mångfald idag, fredag den 14 januari kl. 08.30. På presswebbinariet kommer LRF analysera och kommentera utredningen "Anpassning av svensk rätt till EU:s avskogningsförordning” kommande förslag. Utredningen kommer att försöka mildra de stora konsekvenserna som EU:s avskogningsförordning innebär för Sveriges jord- och skogsbruk. Tyvärr riskerar utredningen förslag långt ifrån att räcka. EU:s avskogningsförordning kommer att få negativa effekter i form av minskad tillgång till förnyelsebar fossilfri energi och material samt betesmark, med minskad biologisk mångfald som följd. Som EU:s avskogningsförordning och EU:s lag för naturrestaurering är utformade idag kommer de att krocka med varandra. Mitt i de ökade antalet inkonsekventa regelkrav står den enskilda jord- och skogsbrukaren och riskerar att bryta mot lagen oavsett hur hen agerar. Lantbruket riskerar även att bli en brottslig handling.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye