Folkhälsan i Sverige är god men ojämlik

Den nya rapporten ”Folkhälsan i Sverige” visar att nästan 70 procent av befolkningen skattar sin hälsa som god. Medellivslängden fortsätter att öka och är drygt 83 år. Dödligheten fortsätter också att minska i de vanligaste dödsorsakerna, det vill säga sjukdomar i cirkulationsorganen och vissa cancerformer. För vissa levnadsvanor har utvecklingen varit positiv. Ett exempel på framgångsrikt förebyggande arbete är att tobaksrökningen har minskat över tid.

– Det är positivt att folkhälsan generellt är god och att medellivslängden ökar. Samtidigt finns det flera oroande resultat i rapporten. Vi ser till exempel tecken på att psykisk ohälsa ökar, fler har obesitas och dessutom finns det fortsatt stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen, säger generaldirektör Olivia Wigzell.

Inom flera områden visar resultaten att hälsan, och även förutsättningarna för en god hälsa, inte är på tillfredsställande nivåer:

• 100 000 vuxna och 70 000 barn och unga lever i hushåll där inkomsterna under flera år inte räckt till det nödvändigaste.
• Varje år går nästan 20 000 barn ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
• Det finns tecken på att allvarlig psykisk påfrestning ökar. År 2024 uppgav 11 procent i befolkningen allvarlig psykisk påfrestning, och bland unga kvinnor var andelen drygt 20 procent.

Skillnader i ohälsa

Rapporten visar att det finns systematiska skillnader för flera former av ohälsa. Till exempel skattar personer med låg socioekonomisk position sin hälsa lägre, avlider oftare före 65 års ålder och har en kortare medellivslängd. Gruppen har genomgående mindre gynnsamma förutsättningar. Personer med låg socioekonomisk position känner till exempel lägre tillit till samhällets institutioner och till andra människor, har oftare varit utsatta för våld eller hot om våld, rör på sig mindre och röker i högre utsträckning tobak dagligen. Andelen barn som tar gymnasieexamen är betydligt lägre bland barn vars föräldrar har kortare utbildning.

– Vi ser att det behövs såväl riktade som breda uthålliga insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle och näringsliv behöver tillsammans bidra. En god och jämlik hälsa i befolkningen är avgörande för att vi ska ha ett robust samhälle med god motståndskraft. En god och jämlik hälsa främjar också samhällets utveckling i stort, säger Olivia Wigzell.