Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas
3.4.2025 20:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.

– Vår studie visar hur olika celltyper uppstår från stamceller i embryot och hur de sedan organiseras för att skapa viktiga strukturer i hjärnan. Man kan säga att vi har skapat ett släktträd för cellerna i nervsystemet och innerörat, förklarar Emma Andersson, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Ersätta skadade celler
Forskarna använde en teknik där de injicerade en speciell typ av virus i embryonala stamceller från möss vid en tidig utvecklingsfas. Viruset innehöll en genetisk ”streckkod” som integrerades i stamcellernas DNA och sedan följde med när cellerna delade sig. Genom att följa denna kod kunde forskarna spåra hur cellerna utvecklades till olika typer av nervceller och celler i innerörat.
Resultaten visade att cellerna i innerörat, som är avgörande för hörseln, utvecklas från två huvudtyper av stamceller. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Att kunna spåra cellernas ursprung och utveckling ger oss en unik möjlighet att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Det kan hjälpa oss att hitta nya sätt att reparera eller ersätta skadade celler i innerörat, säger Emma Andersson.
Utforska hela nervsystemet
Forskargruppen planerar nu att använda metoden för att studera andra delar av nervsystemet, men också hur resten av kroppen utvecklas. De hoppas att deras arbete ska leda till nya insikter och behandlingar för olika genetiska och utvecklingsrelaterade sjukdomar.
– Vi är bara i början av att förstå de komplexa processerna bakom nervsystemets utveckling. Vår metod öppnar upp för många spännande möjligheter att utforska hur nervsystemet och resten av kroppen formas under den embryonala utvecklingen. Dessutom kan tekniken minska antalet möss som används i forskningen, avslutar Emma Andersson.
Hon har lett studien tillsammans med Jingyan He, postdoktor, och Sandra de Haan, tidigare doktorand i Emma Anderssons forskargrupp. Forskningen finansierades av Karolinska Institutet, Europeiska unionen, Erling-Perssons Stiftelse, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Hörselforskningsfonden, Horizon Europe och Wallenberg Bioinformatics Support. Medförfattaren Jonas Frisén är konsult för 10x Genomics. Inga andra intressekonflikter uppges.
Publikation: ”Ectoderm barcoding reveals neural and cochlear compartmentalization”, Sandra de Haan, Jingyan He, Agustin A. Corbat, Lenka Belicova, Michael Ratz, Elin Vinsland, Jonas Frisén, Matthew W. Kelley, Emma R. Andersson, Science, online 3 april 2025, doi: 10.1126/science.adq9248.
Kontakter
Emma AnderssonSenior forskare och docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Tel:070-968 1816emma.andersson@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder



Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vanlig läkemedelsgrupp kan öka risken för hjärtsjukdomar5.3.2026 09:15:21 CET | Pressmeddelande
Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.
Syntetiska genläkemedel kan störa cellers DNA-reparation3.3.2026 16:20:56 CET | Nyheter
Antisense-oligonukleotider (ASO), en typ av syntetiska genetiska läkemedel, kan påverka hur celler lagar skador på sitt DNA. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Communications. Fynden kan få betydelse för utvecklingen av framtidens behandlingar av genetiska sjukdomar.
HPV-vaccin ger långvarigt skydd mot livmoderhalscancer26.2.2026 00:30:00 CET | Pressmeddelande
HPV‑vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
Hög risk för återinläggning och död bland hjärtsviktspatienter25.2.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.
Fysiskt våld vid sexuella övergrepp ökar bland unga18.2.2026 14:06:58 CET | Pressmeddelande
Fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp mot unga har blivit vanligare och mer allvarligt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Studierna omfattar både kvinnor och män och pekar på behovet av tydligare kliniska rutiner och bättre utbildning om samtycke.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum