Så kan Upplands-Bros unga må bättre – studie pekar på vanliga problem och konkreta lösningar

Till skillnad från en traditionell enkätstudie, som ofta handlar om att identifiera vilka problem som är vanligast, fokuserar KI-studien på ungas egna tankar om orsakerna till att de i slutänden mår bättre eller sämre i vardagen.

– Vi är måna om att alla barn och unga i Upplands-Bro ska må bra. Den psykiska hälsan bland unga i hela landet kräver insatser och därför är vi väldigt glada för den här studien, säger Nawal Al-Ibrahim (L), ordförande i gymnasie- och arbetslivsnämnden.

– Genom studien har vi fått upp ögonen för sådant som vi tillsammans kan göra något åt, antingen i skolan eller i samverkan med kommunens andra verksamheter och vårdnadshavare. Att vi har en helhetsbild gör att vi lättare kan utveckla och sätta in rätt åtgärder och stöd, säger Anna Bjurenstam, utbildningschef i Upplands-Bro kommun.

Verktyg för bättre psykisk hälsa

Uppdraget från kommunen var att undersöka vilka orsaker som ungdomar själva ser till psykisk ohälsa. 85 ungdomar mellan 15 och 19 år har djupintervjuats om vilka problem och styrkor de upplever i livet, vad de tänker orsakar problemen och hur de kan skapa nya positiva vanor.

– Det vi har sett är att det finns vissa problem som återkommer som orsakar negativa spiraler, till exempel att skjuta upp att göra läxorna, att fastna med sociala medier eller negativa tankar. Det kan vara bra att veta att unga själva ser det här och att det också är saker som vi kan göra något åt, säger Lars Klintwall, psykolog och forskare på Karolinska institutet.

Studiens resultat kommer att användas av såväl utbildningskontoret som socialkontoret och kultur- och fritidskontoret och alla som inom kommunen arbetar med unga. Studien finansieras av kommunens sociala investeringsfond.

Fakta om studien

• Några av de vanligaste utmaningarna som beskrivs är att kunna fokusera, hantera känslor, sömnproblem, negativa tankar, att skjuta upp läxor och skärmtid och att man fastnar med TikTok.
• Precis som metoden kan användas för att hitta negativa spiraler som ungdomar kan fastna i, så går det också att identifiera styrkor som påverkar varandra. Här lyfter många unga fram att äta alla måltider, att ha bra relationer till föräldrar och syskon samt att man sover bra.
• Metoden nätverksanalys används för att upptäcka mönster av problem, eller “loopar” av negativa eller positiva spiraler, något som är viktigt för att förstå hur olika vanor och beteenden hänger ihop. 60 % av de tillfrågade ungdomarna beskrev en loop som involverar fokusproblem eller svårt att hantera känslor.