Akavia om vårbudgeten: Hög beredskapsförmåga kräver resurser

Dagens vårbudget läggs i en tid av låg tillväxt, hög arbetslöshet och ett osäkert omvärldsläge. Det finns goda skäl till regeringens nyligen aviserade lånefinansiering för att snabbt kunna utöka försvarsinvesteringarna, men för att långsiktigt finansiera ett starkare försvar krävs goda villkor för verksamhetsutveckling, tillväxt och konkurrenskraft. 

Akavia välkomnar regeringens satsningar för att stärka Sveriges försvar och specifika insatser för att stärka den civila beredskapen. Men höjd beredskapsförmåga av offentlig sektor får inte ske på bekostnad av kärnverksamhet och övriga tilldelade uppdrag. 

- Många av Akavias medlemmar har centrala funktioner i offentlig sektor, inte minst på myndigheter. Samtidigt som behov av nya investeringar kan innebära omprioriteringar inom statsbudgeten kommande år måste de ha rätt förutsättningar för att bidra till en starkare beredskap. Myndigheter måste därför på längre sikt få tillräckligt öronmärkt finansiering utanför ordinarie verksamhetsbudget för att kunna höja ambitionsnivån i sitt beredskapsarbete samtidigt som de hanterar de utökade uppdrag som tilldelas dem, säger Anna Nitzelius, sakkunnig förvaltningspolitik på Akavia. 

Ökad produktivitet med en bredare implementering av AI 

Samtidigt som tillväxten hotas av bland annat tilltagande handelskrig finns potential för ökad produktivitet med en bredare implementering av AI.  Kapplöpning pågår inom AI-området och även om Sverige har goda förutsättningar är det bråttom att ta kliv framåt.  

En viktig funktion med vårändringsbudgeten är att hantera brådskande frågor som uppkommit under året. Akavia är därför mycket positiva till satsningen på AI-verkstad för offentlig sektor, men saknar också framfart i flera andra av AI-kommissionens förslag som presenterades under hösten 2024. Det gäller bland annat satsningarna på öronmärkta medel för att utveckla högskolornas kursutbud inom AI för yrkesverksamma samt AI-relaterad forskning. Regeringen har tidigare aviserat att sju lärosäten får i uppdrag att utveckla korta kurser med inriktning på AI men Akavia anser att det uppdraget behöver utökas. 

- Sju av tio yrkesverksamma akademiker vill utveckla sin AI-kompetens, men det saknas kunskap om vilka mänskliga förmågor och kompetenser som blir särskilt viktiga framöver. Den satsning som gjorts på korta kurser inom AI på universitet och högskolor är bra men behöver byggas ut. Vi ser också ett stort behov av mer AI-relaterad forskning kopplat till kompetensbehoven på framtidens arbetsmarknad. Här hade vi hoppats på mer i dagens vårbudget, säger Hanna Birath, sakkunnig AI och livslångt lärande på Akavia.  

För mer information, vänligen kontakta
Filip Lindmark, pressansvarig
filip.lindmark@akavia.se eller 0706-65 29 55

Om Akavia
Akavia är fack- och professionsförbundet för de som vill mer, som tror på sin kompetens och förmåga att få saker att hända. För de som kunnigt och tryggt driver utvecklingen framåt, för en upplyst framtid. Förbundet bildades av Civilekonomerna och Jusek 2020 och samlar i dag 144 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Akavia är partipolitiskt obundet och det tredje största förbundet inom Saco.