Färre skydds­sö­kande från Ukraina och sänkt prognos för avgjorda ärenden om medbor­gar­skap

– Även om vi till viss del tillför mer resurser till prövningen av medborgarskap kommer de nya åtgärderna påverka produktiviteten och antalet fattade beslut, säger Maria Mindhammar, generaldirektör för Migrationsverket.

I den nya prognosen har Migrationsverket gjort en ny bedömning av antalet avgjorda medborgarskapsärenden. I föregående prognos, som publicerades i februari, gjordes ingen sådan bedömning. Orsaken var att det vid tidpunkten inte var möjligt att bedöma hur regeringsuppdraget att förstärka säkerhetsperspektivet avseende medborgarskapsärenden skulle påverka antalet fattade beslut.

I ljuset av uppdraget beslutade Migrationsverket i mars om ett antal åtgärder för att ytterligare höja säkerheten i medborgarskapsprövningen, bland annat personlig inställelse och utökade identitetskontroller.

– Vi har även tidigare haft uppdrag i regleringsbrevet om att öka säkerheten i medborgarskapsprövningen och förstärker nu det arbetet ytterligare. Beslut om medborgarskap kan inte återkallas och det är av högsta vikt att pröva dessa ärenden extra noga, särskilt med tanke på det säkerhetsläge som råder. Men utökade kontroller tar mer tid och de nya åtgärderna kommer att påverka takten i beslutsfattandet, säger Maria Mindhammar.

Jämfört med prognosen från oktober förra året sänks därför bedömningen för antalet avgjorda medborgarskapsärenden i år och de kommande tre åren. För 2025 är prognosen 64 000 avgjorda medborgarskapsärenden och för 2026 är den 65 000 avgjorda ärenden. Det är en sänkning med 23 000 respektive 22 000 ärenden jämfört med bedömningen i oktoberprognosen. Men antagandena är mycket osäkra.

– Vi inför nu de nya åtgärderna i prövningen och det är svårt att säga med säkerhet hur de påverkar antalet avgjorda ärenden. Samtidigt tillförs också ytterligare resurser, framför allt för att stärka arbetet med säkerhetsaspekten och arbetet med äldre ärenden. Detta går i linje med slutsatserna i Riksrevisionens granskning av hanteringen av medborgarskapsärenden. Vi behöver också förbereda inför de förändringar i medborgarskapslagstiftningen som är tänkta att träda i kraft i juni nästa år, säger Maria Mindhammar.

Migrationsverkets prognoser tar endast hänsyn till ny lagstiftning när det finns en proposition eller i vissa fall en lagrådsremiss. Det innebär att de förändringar i medborgarskapslagstiftningen som en utredning föreslog tidigare i år, och som är tänkta att träda i kraft i juni 2026, inte är beaktade i den här prognosen. Utredningen gjorde bedömningen att den förändrade lagstiftningen kommer att påverka både antalet ansökningar om medborgarskap och antalet avgjorda ärenden.

Färre skydds­sö­kande från Ukraina

När det gäller antalet personer från Ukraina som söker skydd enligt massflyktsdirektivet i Europa (EU, EES och Schweiz) är trenden minskande. Samtidigt har andelen som söker skydd i Sverige ökat. Minskningen i faktiska tal gör ändå att Migrationsverket justerar ner prognosen för antalet skyddssökande från Ukraina i år.

– Vårt huvudscenario är nu att cirka 9 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet under 2025. Det är 3 000 färre än bedömningen i föregående prognos, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket.

Bedöm­ning för antalet asyl­sö­kande ligger fast

Den 1 april 2025 trädde förändrade preskriptionsregler i kraft, som innebär att den som fått avslag på sin asylansökan inte kan lämna in en ny ansökan förrän tidigast fem år efter att personen lämnat Sverige i enlighet med sitt beslut. I föregående prognos bedömde Migrationsverket att förändringen skulle leda till att färre personer ansöker om asyl på nytt efter att deras avslagsbeslut preskriberats. Prognosen för antalet asylsökande 2025 skrevs därför ner till 7 000 personer och den bedömningen kvarstår i den nya prognosen.

Läs mer och ta del av prognosen på Migrationsverkets webbplats