Forskning om covid-19 och arbetsmiljö får Levipriset 2025
23.5.2025 13:54:56 CEST | Sveriges Ingenjörer | Pressmeddelande
Covid-19 kan spridas via små luftburna partiklar på längre avstånd, vilket ställer krav på utveckling av säkrare arbetsmiljöer. På fredagen tilldelades forskningen Levipriset, som genomförts av Malin Alsved och Jakob Löndahl vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet.

Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens fader, professor Lennart Levi. Pristagare utses av Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse och tilldelas en prissumma om 50 000 kronor.
Malin Alsved, biträdande universitetslektor vid Lunds tekniska högskola, har tillsammans med Jakob Löndahl, professor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola/Lunds universitet, genomfört banbrytande projekt som snabbt anpassades till covid-19-pandemin, vilket resulterade i värdefulla insikter för att minska smittorisker.
Säkrare arbetsmiljö
– Deras forskning har visat att covid-19 kan spridas via små luftburna partiklar på längre avstånd än tidigare trott. Detta ställer krav på, och möjliggör, utveckling av säkrare arbetsmiljöer, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Forskningen har också en bredare betydelse för ökad förståelse av luftburen smittspridning i allmänhet. Deras tvärvetenskapliga samarbete och förmåga att kommunicera forskningsresultat gör dem utomordentligt lämpade för årets Levipris.
Forskning om aerosoler
Jakob Löndahl är professor i aerosolteknologi vid institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet och föreståndare för Aerosol och klimatlaboratoriet. Efter grundutbildning som civilingenjör i teknisk fysik, doktorerade han i fysik 2009 med en avhandling om experimentell analys av inhalerade aerosoler. Därefter genomförde han postdoktorala studier om biologiska aerosolpartiklar (bioaerosol) vid McGill University, Kanada, och Aarhus Universitet, Danmark.
Sedan 2012 har Jakob Löndahl varit verksam vid Lunds universitet med forskning främst inriktad på hälsorelaterade aspekter av aerosolpartiklar, som spridning av infektionssjukdom via luftburna virus och medicinska tillämpningar av aerosol. Tillsammans med professor Per Wollmer har han tagit fram Airspace Dimension Assessment (AiDA), en ny teknik för detektion av kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Skydd för personal
– Vi har till stor del utgått från frågor som vi mött i samarbete med specialister inom vården och ibland kunnat belysa dessa. Exempelvis har vi undersökt en mängd olika faktorer som kan kopplas till smittrisk: vårdprocedurer, patientgrupper, ventilation, luftrening och miljöförhållanden. Detta har bidragit till att vi har kunnat identifiera risksituationer där personal kan bli sjuk och därmed också till att hitta lämpliga skyddsåtgärder, säger Jakob Löndahl.
– Att ha fått utmärkelsen känns helt oväntat, men jätteroligt. Kul att också andra tycker att forskningen som vi gör är angelägen och att den bidrar till ett friskare arbetsliv, säger Jakob Löndahl.
Projekt på sjukhus och i laboratorium
Malin Alsved arbetar i dag som biträdande universitetslektor vid Lunds tekniska högskola och har fått priser och utmärkelser både för forskningen och förmågan att kommunicera den. Malin Alsved rekryterades av Jakob Löndahl som doktorand och tillsammans har de drivit projekt både i sjukhusmiljöer och i laboratorium.
I en nyligen genomförd studie fann de luftburna vinterkräksvirus i luften nära kräkande patienter, och i nästa projekt kommer de också att undersöka hur mycket influensavirus och RS-virus som kan hittas på sjukhusavdelningar med infekterade patienter.
Smittspridning under pandemin
– Jag tycker det är viktigt att vi har gjort forskning där det händer – både på sjukhusen där det fanns många sjuka patienter och personal som behövde vara friska, och på de vanligaste hemma-sjuka personerna – för att bättre förstå smittspridningen under pandemin. Samarbetet med andra specialister inom medicin och virologi är A och O för att det har blivit bra och relevant forskning, säger Malin Alsved.
– Det känns jättekul såklart, och väldigt kul att få ett pris inom arbetsmiljö, för det är den vi försöker förbättra, säger Malin Alsved.
Priset delades ut fredagen den 23 maj i samband med ett direktsänt webbinarium där 2024 års Levipristagare Catherine Trask föreläste om hur man kan utforma badrum på ett sätt som är säkrare för vårdgivare, äldre och användare med funktionshinder.
Levipriset för arbetsmiljöarbete
- Levipriset instiftades 2004 och är uppkallat efter den svenska stressforskningens fader, professor emeritus Lennart Levi.
- Priset delas ut till lärare, handledare eller ingenjörer som brinner för och fokuserar sin ingenjörskompetens för en god arbetsmiljö, till exempel ergonomi, design, tillgänglighet, processer eller liknande.
- Pristagaren utses av Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse och tilldelas en prissumma om 50 000 kronor.
Nyckelord
Kontakter
Mattias BengtssonPresschef
Tel:08-33 74 29mattias.bengtsson@sverigesingenjorer.sewww.sverigesingenjorer.se/opinion-och-press/Bilder




Länkar
Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer. Förbundet är med cirka 180 000 medlemmar näst störst inom akademikerfederationen Saco. Se även sverigesingenjorer.se
Följ Sveriges Ingenjörer
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sveriges Ingenjörer
Sverige missar äldre ingenjörskompetens – vid 50 ökar arbetslösheten19.3.2026 06:37:00 CET | Pressmeddelande
Arbetslösheten bland ingenjörer i åldern 55–64 år är märkbart högre än i andra åldersgrupper på arbetsmarknaden, visar en ny analys. Risken för arbetslöshet för en 64-årig ingenjör är nästan fyra gånger högre än för en 44-åring. För att möta behovet av ingenjörer måste arbetsgivarna bättre ta tillvara ingenjörskompetensen genom hela arbetslivet.
Rekordsnabb återhämtning efter Northvolts konkurs12.3.2026 06:53:34 CET | Pressmeddelande
Efter Northvolts konkurs den 12 mars 2025 har arbetsmarknadsläget markant förbättrats i Västerbotten för Sveriges Ingenjörers medlemmar, som också blivit fler i länet, visar en ny analys. Detta tack vare att försvarsindustrin expanderar, att många ingenjörer anställs i infrastrukturprojekt och att distansarbetet skapar nya arbetsmöjligheter.
Historiskt många fick reallöneökningar – ingenjörerna är eftertraktade9.3.2026 07:37:27 CET | Pressmeddelande
Löneökningstakten blev lägre 2025 än året innan. Men eftersom inflationen minskade fick 87 procent av ingenjörerna reallöneökningar. Det är största andelen med reallöneökning som uppmätts sedan 2016. Det visade sig återigen lönsamt för ingenjörer att byta jobb.
Andelen elever på natur och teknik fortsätter att minska – regeringens mål nås inte6.3.2026 06:06:00 CET | Pressmeddelande
Inget län når regeringens mål om att 25 procent av förstaårseleverna på gymnasiet ska läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, visar Skolverkets senaste statistik som precis har kommit. Andelen elever på programmen fortsätter att minska från 21,1 procent 2024 till 20,9 procent 2025.
Rekordhög tillväxt – nu över 185 000 ingenjörsmedlemmar13.1.2026 07:37:00 CET | Pressmeddelande
Sveriges Ingenjörer har haft sin högsta medlemsökning i procent på 15 år. 2025 ökade fackförbundet och intresseorganisationen med 3,7 procent och har nu över 185 000 medlemmar. Antalet yrkesverksamma medlemmar har fördubblats de senaste 25 åren och antalet anslutna ingenjörsstudenter är rekordmånga.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum