Minskade medel till teknisk forskning urholkar svensk konkurrenskraft

Den offentliga finansieringen till teknisk forskning vid universitet och högskolor har minskar sedan flera år i fast penningvärde. Detta till skillnad mot våra främsta konkurrentländer, som i stället har satsat betydande nya resurser. Effekten har blivit att Sverige mellan 2015–2023 har rasat från fjärde till åttonde plats när det gäller offentliga medel till teknisk forskning vid lärosätena i relation till landets bnp.

Om detta skriver i dag Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand och samhällspolitiska chef Johan Kreicbergs i Ny Teknik under rubriken ”Sverige tappar i teknisk forskning – offentliga anslag måste upp”. Debattartikeln utgår från rapporten Minskade offentliga investeringar i teknisk forskning – ett hot mot svensk konkurrenskraft, med ny statistik från OECD.

Färre vetenskapliga publiceringar

– Olika svenska regeringar lyfter ofta fram Sveriges stora satsningar på forskning och utveckling i relation till bnp, men det är näringslivet som står för nära tre fjärdedelar av dessa. De offentliga resurserna till forskning ligger bara strax över ett snitt för EU, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.

Den vetenskapliga publiceringen inom teknik har också minskat, samtidigt som några länder med färre publikationer per invånare ändå har en högre andel som är högt citerade. Dessutom drabbas även näringslivet av de minskade offentliga satsningarna eftersom företagens egen forskning och utveckling (FoU) är beroende av en stark akademisk kunskapsbas.

Oroande konsekvenser

När lärosätenas förutsättningar försvagas riskerar industrins innovationskraft att bromsas. Den minskade offentliga finansieringen får därmed direkta konsekvenser för företagens långsiktiga konkurrenskraft.

– Dessa försämringar rimmar illa med regeringens ambition att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer. Mot bakgrund av att den snabba utvecklingen ställer krav på avancerat tekniskt kunnande och att näringslivet upplever en ökad konkurrens kopplad till ny teknik är utvecklingen ytterst uppseendeväckande och oroande, säger Ulrika Lindstrand.

För att komma till rätta med detta krävs att den statliga finansieringen av teknisk forskning ökar. Sveriges Ingenjörers beräkningar visar att ett tillskott på 3,6 miljarder kronor per år skulle innebära att ungefär 0,2 procent av bnp kanaliseras till statligt finansierad teknisk forskning. Det skulle placera oss i nivå med de länder som satsar mest.

Offentliga forskningsmedel inom teknik i relation till bnp

Offentliga forskningsmedel inom teknik i relation till BNP, procent							Placering
		2015	2021	2023		2015	2021	2023
Sydkorea		0,167	0,205	0,222		3	1	1
Danmark		0,192	*	0,171		1	--	2
Schweiz		0,134	0,153	0,152		6	3	3
Finland		0,126	0,131	0,146		8	6	4
Tyskland		0,126	0,138	0,135		8	4	5
Polen		0,100	0,115	0,132		11	9	6
Österrike		0,135	0,156	0,132		5	2	7
Sverige		0,143	0,132	0,121		4	5	8
Nederländerna		0,113	0,114	0,114		11	10	9
Portugal		0,127	0,126	0,114		7	7	10
Belgien		0,088	0,105	0,111		14	12	11
Taiwan		0,118	0,118	0,110		10	8	12
Tjeckien		0,170	0,113	0,095		2	11	13
Grekland		0,105	0,097	0,093		12	13	14
Spanien		0,079	0,085	0,083		15	15	15
Norge		0,067	0,078	0,076		16	16	16
Island		0,063	0,071	0,073		17	19	17
Turkiet		0,060	0,089	0,072		18	14	18
Italien		0,049	0,075	0,069		19	18	19
Israel		0,089	0,077	0,062		13	17	20
Frankrike		*	0,048	0,049		--	20	21
Irland		0,055	0,037	0,042		20	21	22

*data saknas

Källa: OECD och Världsbanken