Fläckiga hajar och sällsynta rockor släpps ut i det fria

– Över 75 procent av hajarterna hotade globalt och med haj- och rockasläppet sätter vi ljus på dessa fiskars utsatta situation. Det finns flera bakomliggande orsaker till att antalet fiskar minskat så kraftigt i våra hav. Närmare 95 procent av de globala fiskbestånden är antingen överfiskade eller fiskade till sin maxgräns, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF. 

Överfiske, vilket innebär att fisk fångas snabbare än vad den kan föröka sig, är en av förklaringarna till att en majoritet av hajpopulationerna är hotade. Ett annat problem är bifångster, där fiskeredskap oavsiktligt fångar andra fiskarter och marina djur utöver arten man vill fånga, vilket påverkar ekosystemet negativt.

Hittills har Havets hus totalt släppt ut knappt 200 småfläckiga rödhajar under åren.  Småfläckig rödhaj är inte längre rödlistad, men fredad och kunskapen om arten är fortsatt låg. Projektet med knaggrocka är nyare och svårare, och Havets hus har bara släppt ut 16 hittills. Knaggrockorna minskade med hela 90 procent i Västerhavet under åren 1915 till 1977. Men sedan 2004 har knaggrockan haft en positiv utveckling, men är fortfarande under stark press.

– Syftet med haj- och rockasläppet är också att sprida kunskap om havets biologiska mångfald och vikten av att bevara den. Tillsammans med forskare från SLU har vi haft sändare på 43 av våra hajar. Vi har fortfarande inte fullt ut analyserat datan men resultaten tyder på att hajarna är mycket mer aktiva än vi trodde, säger Helen Sköld, akvariechef, Havets Hus Lysekil.

Alla hajar lämnade utsättningsområdet inom ett par veckor.

– En annan intressant upptäckt var att när de jagade så kunde de snabbt simma både djupare och grundare men de verkade föredra att vara där det är runt 12 grader, säger Helen Sköld, akvariechef, Havets Hus Lysekil.

De hajar och rockor som släpps ut har idag har inga sändare på sig men väl en liten grön tag med unikt ID nummer på för eventuell återfångst. Fiskarna får hjälp av dykare från Universeum att komma ner på djupet.

Förutom överfiske och bifångster som drabbar många fiskarter arbetar WWF med att bekämpa handeln med hajfenor och hajkött, som är ett stort hot mot hajar globalt. 

– Situation är kritisk, över 75 procent av hajarterna är hotade globalt. Handeln med hajfenor är särskilt grym, eftersom fenorna ofta skärs av på levande hajar som sedan dumpas i havet för att dö, fortsätter Inger Melander, fiskeexpert på WWF. 

Som konsument kan du påverka sjömatskonsumtionen genom att göra medvetna val när du handlar och går på restaurang, oavsett om det gäller fisk eller kanske till och med haj när du är utomlands.

– Jag rekommenderar alltid att du som konsument använder Fiskguiden, WWF:s konsumentguide som ger tydliga råd om vilka fiskar som är okej att äta och vilka du bör undvika.

FAKTA:

Småfläckig rödhaj
Situationen för småfläckig rödhaj har förbättrats genom åren. Arten är inte längre rödlistad men fortfarande fredad och får inte fiskas. Småfläckig rödhaj är en av få hajar som förökar sig i svenska vatten. Mer kunskap behövs för att säkra dess framtid hos oss. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar.

Knaggrocka
Knaggrockan förekommer längs västkusten och växer långsamt. Först efter 10 år blir honorna könsmogna. Arten är rödlistad och fredad, och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Sedan 2021 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta knaggrockor, ett arbete som stöds av Aurena Laboratories och WWF.

Arbetet med hajar och rockor sker sedan 10 år i samarbete med Världsnaturfonden WWF.

WWF Fiskguiden:

- I Fiskguiden sker bedömningen med ett trafikljussystem – grönt (bra val), gult (undvik - ät max 3-4 gånger per år), rött (låt bli). 

- WWF Fiskguiden har givits ut sedan 2002 och har bidragit till att göra handeln med fisk och skaldjur mer hållbar. 

- I Sverige äter man cirka 10 kilo fisk och skaldjur per person och år. Lax, sill/strömming, torsk och räkor är de vanligaste arterna. 73 procent av sjömaten vi äter i Sverige är importerad.

- Hållbarhetskriterierna som ligger till grund för bedömningarna är: Fiskets påverkan på beståndet och ekosystemet och förvaltningens effektivitet. För odlade arter granskas också nyttjandet av naturresurser, ekosystempåverkan och social påverkan.

Läs mer på: havetshus.se/akvariet/bevarande  

Karta över återfynd av frisläppta hajar: havetshus.se/akvariet/bevarande/hajslapp

Om WWF
WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. Det gör vi genom att kämpa för att stoppa förlusten av livsmiljöer, stoppa artutrotningen och halvera fotavtrycken av konsumtion och produktion. Läs mer på wwf.se

Om Havets Hus
Havets Hus arbetar aktivt för att öka kunskapen om haven, havens arter och hur vi människor kan agera mer hållbart i vår vardag för att stötta miljön och haven. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Numera arbetar Havets Hus även med knaggrocka och torsk . Bevarandeprojekten ska stärka de lokala bestånden, öka kunskapen om fiskarna och informera om vikten av dessa djur i havet. Över 60% av vattenvolymen inne i akvariet bebos av arter som Havets Hus sätter ut.

För frågor, kontakta:

Inger Melander, fiskeexpert WWF, 073-518 24 18, inger.melander@wwf.se

Linda Gjerdrum, vd Havets hus, 0523-66 81 66, linda.gjerdrum@havetshus.se

Helen Sköld, akvariechef Havets Hus,  0523-66 81 67 alt 0767 – 22 24 03, helen.skold@havetshus.se

Nina Schmieder, pressekreterare WWF, 073-5862622, nina.schmieder@wwf.se