Fortsatt stabil lönsamhet trots rekordhöga matpriser

Det framgår av Konkurrensverkets rapport Lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister.

Under åren 2021–2023 steg matpriserna i Sverige med över 28 procent – en prisutveckling som inte setts på decennier. Konkurrensverket fick mot denna bakgrund i uppdrag av regeringen att analysera konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. I juni 2024 konstaterades att brister i konkurrensen bidragit till att priserna i butik kunde stiga mer än vad som motiverats av ökade leverantörspriser.

Nu publiceras en uppföljande rapport där Konkurrensverket undersöker hur lönsamheten i livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln och dess grossister utvecklats över tid – med särskilt fokus på pandemiåren och perioden med höga matpriser. En av slutsatserna är att såväl dagligvaruhandeln och dess grossister som livsmedelsindustrin har uppvisat en stabil lönsamhet på branschnivå under de senaste 15 åren.

– Vår analys visar att lönsamheten i branschen varit stabil under lång tid, även under de år då priserna steg kraftigt. Det stärker vår tidigare bedömning om att konkurrensen i delar av livsmedelskedjan är otillräcklig, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

Lönsamheten varierar mellan aktörer

Rörelsemarginalen i dagligvaruhandelns butiksled uppgick i genomsnitt till 2,4 procent under perioden 2008–2019. Under pandemiåren 2020 och 2021 steg den till 3,2 respektive 3,9 procent. Sedan dess har marginalen återgått till en nivå på cirka 2,5 procent. I rapporten konstateras dock stora skillnader mellan olika aktörer, och även mellan enskilda butiker inom samma dagligvarukedja.

• Ica bedöms ha den högsta totala lönsamheten, med butikernas rörelsemarginal ofta över 3 procent och grossistverksamhet på omkring 4 procent.
• Axfood uppvisade en rörelsemarginal på 4 procent år 2023.
• Coop och Lidl har haft låg eller negativ lönsamhet i både grossist- och butiksled.
   

Konkurrensverket har också, med ett samhällsekonomiskt perspektiv, tagit hänsyn till internförsäljning mellan butiks- och grossistled. När denna justerats bort beräknas den samlade rörelsemarginalen för dagligvaruhandeln och dess grossister till 3,6 procent för 2023 – en nivå som är markant högre än vad tidigare uppgifter indikerat.

Bristande konkurrens påverkar prisnivån

Trots att stora delar av prisökningarna kan förklaras av omvärldsfaktorer som inflation och ökade råvarupriser, visar rapporten att konkurrensbrister har haft betydelse.

Konkurrensverket har undersökt om prisökningarna på livsmedel är kostnadsbaserade, det vill säga om de återspeglar varukostnaderna, övriga kostnader, reguljära avskrivningar och företagens kapitalkostnad. Vid väl fungerande konkurrens pressas priser till att återspegla dessa kostnader.

Analysen visar att livsmedelsindustrin i hög grad prissätter i linje med sina kostnader. Trots ökade kostnader och variationer i bruttovinstmarginaler har lönsamheten varit stabil, och effektivitetsvinster har i stor utsträckning förts vidare till dagligvaruhandeln. Det tyder på god kostnadsåterspegling inom livsmedelsindustrin.

Till skillnad från livsmedelsindustrin visar det sig att dagligvaruhandeln under perioden 2022–2023 inte prissatte basvaror i enlighet med ett kostnadsbaserat synsätt. För dessa varor höjdes priserna mer än vad som motiverades av ökade övriga kostnader, samtidigt som bruttovinstmarginalen bibehölls. Detta innebär att den bibehållna bruttovinsten inte var kostnadsmässigt motiverad, vilket tyder på en svagare koppling mellan kostnadsutveckling och prissättning i butiksledet.

Vid en breddning av perspektivet till att omfatta all försäljning i dagligvaruhandeln, det vill säga inte bara livsmedel, visar analysen att bruttovinstmarginalen föll från att ha varit på en hög nivå 2021. Däremot kan konstateras att priserna trots detta inte återspeglar kostnaderna. En analys av kostnadsutvecklingen visar att priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare.

– Väl fungerande konkurrens pressar priser och förbättrar effektiviteten. Den samlade bilden utifrån våra analyser visar att det finns förbättringspotential i framför allt butiksledet, vilket i förlängningen kan gynna konsumenterna och dämpa prisnivån i butik, säger Marie Östman.

För ytterligare information, kontakta:
Arvid Fredenberg, chefsekonom, 08-700 15 41, arvid.fredenberg@kkv.se 
Axel Wråkhufvud, kommunikatör, 08-700 16 12, axel.wrakhufvud@kkv.se 

Ta del av rapporten på www.konkurrensverket.se