En svensk kriskost borde inte bestå av rå havre

”Det är viktigt att vi pratar mer om beredskap, men vi kan inte bara luta oss mot siffror i ett kalkylblad. Vi måste också ta hänsyn till hur det faktiskt fungerar i verkligheten.” Säger Mikaela Johnsson, vice ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund. 

”Vi använder samma siffror som myndigheterna, men utgår från hur det faktiskt ser ut idag. Vad människor äter, hur mycket vi exporterar och vad vi har för möjligheter att förädla maten i Sverige.” Säger Mikaela Johnsson, vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

Rapporten från myndigheterna visar att Sverige mellan 2013 och 2023 producerade livsmedel motsvarande 3 530 kalorier per person och dag. Slutsatsen är att den svenska självförsörjningsgraden är god. Men enligt LRF är det en teoretisk beräkning som inte speglar dagens förutsättningar. 

”Vi producerar mycket spannmål i Sverige men vi har inte tillräcklig kapacitet att göra mat av allt vi odlar. Jag tror inte att någon tänker sig att en svensk kriskost ska bestå av rå havre direkt från säcken som vi äter med sked.” Säger Mikaela Johnsson, vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund. 

Sett till vad svensken faktiskt lägger på sin tallrik så klarar dagens jordbruksproduktion endast av att producera hälften räknat i värde och lite mer i kalorier. När LRF senast gjorde mätningen 2020 var andelen svenskproducerat på tallriken 50 procent i värde och 56 procent i kalorier. 

Skillnaden i slutsats beror enligt LRF på att myndigheterna räknar med andra förutsättningar. Siffrorna i rapporten tar inte heller höjd för att det kan bli brist på viktiga insatsvaror till jordbruket som diesel och gödsel, vilket är fullt möjligt i en kris eller vid krig. 

”Om man tänker sig att vi helt ändrar våra matvanor, slutar exportera spannmål och har en annan typ av livsmedelsindustri än den vi har i dag, då får man förstås ett annat resultat. Men ett tryggt samhälle börjar med att vi kan producera vår egen mat, även när det blåser snålt." Säger Mikaela Johnsson, vice ordförande Lantbrukarnas Riksförbund, och tillägger:

"Ju mer vi producerar i fredstid, desto bättre klarar vi oss i kris eller krig.”

För att Sverige ska kunna stå starkt i en kris krävs mer än teoretiska kalkyler utan det krävs konkreta åtgärder. LRF menar att den nya strukturen för försörjningsberedskap måste innehålla långsiktiga satsningar som stärker den svenska livsmedelsproduktionen. Det handlar om att: 

• Bygga upp beredskapslager av baslivsmedel och viktiga insatsvaror som kan säkra tillgången vid kris. 

• Stärka jordbrukets konkurrenskraft och krisberedskap, så att svenska bönder kan fortsätta producera även under pressade förhållanden. 

• Säkerställa tillgången till avgörande resurser som gödsel, utsäde, foder och reservdelar – utan dem stannar produktionen. 

• Främja lokal och regional livsmedelsproduktion, för att minska sårbarheten och öka självförsörjningen i hela landet. 

Mer information:
Läs mer om LRFs beredskapsarbete här: Beredskap - LRF
Pressmeddelande från Jordbruksverket finns här: Första samlade bilden över Sveriges livsmedelsförsörjning - Jordbruksverket
Rapporten från myndigheterna finns här: Livsmedelsförsörjningen i siffror - Jordbruksverket