Gröna näringar gynnas i Migrationsverkets förslag

Utländsk arbetskraft från tredje land utgör tillsammans med naturbruksutbildad personal de två grundstenarna för kompetensförsörjningen i de gröna näringarna. Ska lantbruket kunna producera mer livsmedel och skogsbruket bidra med mer råvara till fossilfria produkter behöver tillgången på kompetens snarare öka än minska.

Det var helt nödvändigt att Migrationsverket föreslog undantag från ett höjt lönegolv för yrkena inom de gröna näringarna. Allt annat hade inneburit ett förödande slag mot företagens ekonomi och regeringens ambition om ökad livsmedelsförsörjning, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef Gröna arbetsgivare.

Gröna arbetsgivare fortsätter dock att kräva att förslaget om ett höjt lönegolv skrotas helt. Förslaget innebär ökad byråkrati, försvårar kompetensförsörjningen och sätter en bromskloss i den tillväxtmotor som de gröna näringarna är. Lönegolvet innebär i praktiken statliga minimilöner som är ett farligt avsteg från den svenska modellen där fack och arbetsgivare förhandlar fram arbetsmarknadsvilkoren.

Det är obegripligt att regeringen inte anser att kollektivavtalad lön ska gälla, oavsett varifrån i världen den anställde kommer från. Nu riskerar vi att få ett system där företagens kompetensförsörjning är i händerna på statlig byråkrati, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.

När förslaget nu lämnats över till regeringen ser Gröna arbetsgivare fram emot en fortsatt dialog med regeringen om hur vi långsiktigt tryggar de gröna näringarnas kompetensförsörjning.

En genomgång av processen kring statliga lönekrav på arbetskraft från tredjeland finns här.