Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

2024 har varit ett år av prövningar. Historiskt hög arbetslöshet, osäkerhet kring den globala ekonomin, snabba teknologiska framsteg och förändrade geopolitiska förutsättningar har påverkat arbetsmarknaden i grunden. Trots detta står talanger och företag fortsatt fast vid de krav och förväntningar som omformat arbetslivet under de senaste åren. Nu står arbetsgivare inför en tid av både möjligheter och utmaningar. För att navigera 2025 krävs anpassning till en värld som präglas av AI, gig-ekonomins utveckling och en arbetsstyrka som blir allt mer värderingsdriven. Politiska förändringar, såsom 24-månadersregeln och höjda lönegolv för arbetskraftsinvandrare, fortsätter också att påverka spelplanen.

Flera förslag i den kommande budgetpropositionen värnar lantbruket, bra tycker Gröna arbetsgivare, men samtidigt riskerar andra förslag motarbeta de gröna näringarna.

I tisdags blev det åter dyrare att anställa en arbetskraftsinvandrare. Då kom beskedet hur mycket medianlönen ökat det senaste året.

Regeringens utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring innehåller en konsekvensanalys som helt utesluter de gröna näringarna. En seriös analys måste utgå från de kollektivavtalade löner som finns på svensk arbetsmarknad och vilka effekterna blir, även för de gröna näringarna. Därför presenterar Gröna arbetsgivare ”Den saknade konsekvensutredningen” som en bilaga till SOU 2024:15, vilken visar på allvarliga konsekvenser för företagen.

Fram till 2033 räknar Svenska Kraftnät med att det krävs investeringar i elnäten på omkring 170 miljarder kronor. Samtidigt riskerar ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare att leda till att tio procent av de elektriker som bygger och underhåller Sveriges elnät får lämna Sverige. Detta blir ett dråpslag för elnätsutbyggnaden och förslaget borde därför kastas i papperskorgen, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.

I dag, torsdagen den 15 februari, tar regeringen emot en utredning med förslag på nya regler för arbetskraftsinvandring. ”Förslaget, som innehåller ett lönegolv på 34 200 kronor i månaden, skär rakt igenom basindustrins samtliga branscher och försvårar för företagen att hitta nödvändig kompetens”, säger Per Hidesten vd för Industriarbetsgivarna.

Idag tog regeringen emot utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring. Utredningen har bland annat undersökt hur regelverket för arbetskraftsinvandring kan stramas åt. Då med fokus på hur det lönegolv som infördes i slutet av 2023 kan ökas till den svenska medianlönen, 34 000 kr per månad.

Ytterligare åtstramningar av möjligheten för personer att komma till Sverige för att arbeta är inte vad svensk arbetsmarknad behöver, anser tjänsteföretagens organisation Almega.

Gröna arbetsgivare sågar regeringens utredning ”En behovsprövad arbetskraftsinvandring”. Om utredningens förslag genomförs innebär det ett slag mot svensk skogsvård och livsmedelsproduktion. Kraftigt ökade kostnader, kompetensbrist och ökad byråkrati för lant- och skogsbruket är de effekter som väntas.

Ny studie av regelverk för utländsk arbetskraft visar att regeringens politik kommer att innebära stora nackdelar för svenska företag jämfört med Finlands, Danmarks och Storbritanniens. I Gröna arbetsgivares rapport konstateras att dessa länder har ett lönekrav på 40–76 procent av medianlön, jämfört med de 80 procent som svenska företag ska betala från den 1 november. I ett andra steg nästa år förväntas kravet höjas till 100 procent, motsvarande 34 200 kronor i månaden.

PRESSINBJUDAN: Den 1 november 2023 införs ett försörjningskrav på förnärvarande 27 360 kronor för utländsk arbetskraft från tredje land. Med anledning av detta bjuder Gröna arbetsgivare in till seminarium och presentation av en ny rapport: Regelverk för arbetskraftsinvandring från tredje land - En analys av tre länders hantering av lönegolv med bäring på de gröna näringarna

Regeringen föreslår att arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 procent av en svensk medianlön från och med den 1 oktober 2023. Förslaget är negativt för de gröna näringarna som är beroende av arbetskraftsinvandrare. Det är också ett allvarligt ingrepp i den svenska modellen i och med att det innebär högre lönenivåer än de som fack och arbetsgivare slutit kollektivavtal kring.

Regeringen fördubblar försörjningskravet för arbetskraftsinvandring till 26 650 kronor i månaden. Den nya nivån gäller från den 1 oktober i år.

I dag den 4 maj kom nya besked från regeringen att man nu har skickat ett förslag på höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare på remiss. ”Dribblandet gör Sverige oattraktivt, det sänder fel signaler i en tid då kompetensbrist är ett faktum”, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Regeringen har nu meddelat att man ser arbetskraftsinvandringen som ett problem snarare än en kritisk resurs, förutom när det gäller högkvalificerad kompetens till industrin. Att de gröna näringarna ska sätta sin förhoppning till att en myndighetsanalys ska ge dem undantag från lönegolvet skickar fel signaler till de företag som samtidigt beskrivs som kritiska för ökad självhushållning och ett hållbart skogsbruk.

Regeringen och SD sviker landsbygden och svenska skogsarbetare när de bryter sitt löfte om att reglera arbetskraftsinvandringen. Detta blev tydligt efter att regeringen idag presenterade tilläggsdirektiven till utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Nu riktar GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö kritik mot regeringen, som han anser sviker landsbygden och skogsarbetare.

LO riktar skarp kritik mot det nya direktiv regeringen och Sverigedemokraterna idag kommit med kring arbetskraftsinvandring. LO fortsätter att kräva behovsprövning för att lösa problemen.

I dag, den 17 februari, meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att man nu går vidare med att begränsa arbetskraftsinvandringen. ”Det här förslaget kommer få stora konsekvenser både för industrin och för samhället i stort – inte minst i norra Sverige. Förslaget om ett lönegolv kommer att leda till att jobb går förlorade, bidrag till välfärden minskas och vår konkurrenskraft försvagas. Det kommer också innebära att den gröna omställningen försvåras”, säger Per Hidesten vd för Industriarbetsgivarna.

I slutet av november röstade Tidöpartierna tillsammans med Socialdemokraterna igenom förhöjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare i riksdagen. Den nya lagstiftningen innebär att man måste ha lön motsvarande Sveriges medianlön, som idag är 33 200 kr, för att arbetskraftsinvandra till Sverige. Vi i Centerpartiet ser det som rent av huvudlöst att motverka människor med kompetens att komma till vårt land och bidra genom att sätta upp godtyckliga lönekrav. Det är direkt skadligt för välfärden. En viktig sektor bland de som arbetskraftsinvandrar är sjukvård och omsorg. Bara i NU-sjukvården är det 11 sjuksköterskor och 10 läkare från icke EU-land som nu är anställda och arbetar för att få svensk legitimation. Det innebär att man behöver vara i Sverige för att kunna göra proven på svenska fakulteter samt praktisk tjänstgöring på sjukhus eller motsvarande för att kunna ansöka om en legitimation. Det handlar i stor utsträckning om personer med lång erfarenhet av yrket i sitt hemland och ä