Skam och livskvalitet vid mag- och tarmbesvär

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology och är ett samarbete med forskare vid Göteborgs universitet under ledning av professor Magnus Simrén.

Inês Trindade har undersökt hur känslan av skam påverkar personer med "Disorders of Gut-Brain Interaction" (DGBI) – en grupp sjukdomar med långvariga mag- och tarmbesvär utan tydligt bakomliggande orsaker enligt undersökningar i dagens sjukvård. Ett exempel är IBS (Irritable Bowel Syndrome).

Studien utgår från kunskapen om att livskvalitet och psykiskt mående samspelar med symtomen från magen och tarmarna. Svårare symtom kan medföra ökade problem med att må psykiskt dåligt. Detsamma gäller det omvända förhållandet, alltså att ökad psykisk ohälsa leder till svårare kroppsliga symtom.

– Vi vet också att mag- och tarmbesvär kan uppfattas som något att skämmas över eftersom det finns en fördömande attityd i samhället, ett stigma, som kan leda till att den enskilde känner skam, säger Inês Trindade.

Den här typen av mag- och tarmbesvär (DGBI) kan få olika konsekvenser. Det kan vara att behöva gå på toaletten ofta, diarré eller förstoppning, ont i magen och svullen buk. Detta är ofta kopplat till att undvika viss mat och sociala sammanhang för att inte utsätta sig för obehag eller att visa sina symtom för andra. Dessa kroppsliga problem samverkar med psykiska tillstånd som depression, ångest och livskvalitet i stort.

Studien visar att olika nivåer av upplevd skam hos deltagarna påverkar livskvaliteten. Samma nivå på kroppsliga symptom leder till olika nivåer av påverkan på livskvaliteten beroende av nivån av upplevd skam. En hög nivå av skam gav mycket lägre livskvalitet än låg skam vid samma svårighetsgrad av symptom.

– Vi visar att skam är en viktig förklaring, en mekanism som kopplar dessa mag- och tarmbesvär till att må psykiskt dåligt och till nedsatt livskvalitet. Det finns också en direkt påverkan mellan symtom och psykiskt mående, som inte går via skam, säger Inês Trindade.

Hon understryker att det är normalt att känna skam eftersom vi människor är sociala varelser. Men känslan kan också ha en nedbrytande effekt som leder till en rad negativa psykiska tillstånd. Ett exempel är en strävan att undvika kontakt med andra.

Inês Trindade ser möjliga effekter på vården utifrån resultatet av studien, även om bemötande inte är en del av detta forskningsprojekt. Hon lutar sig i stället mot andra studier när hon tolkar betydelse av sina resultat:

– Empati och medkänsla är viktiga som botemedel mot känslor av skam. Ett erkännande av patientens upplevelse och att visa sitt intresse är ett sätt att stötta för att komma vidare. Tiden spelar roll, även om det bara är tio minuter. Det är ingen lyx, utan en del av den evidensbaserade behandlingen, säger Inês Trindade.

Totalt deltog över 2 400 svenska personer i studien, och 537 uppfyllde kriterierna för en DGBI-diagnos kopplad till besvär med tarmen.