Energiföretagen förklarar kundens elnätskostnader

På elnätsfakturan betalar kunderna för tjänsten att transportera el från produktionsanläggningar till hemmen. I maj 2024 står den kostnaden för en dryg fjärdedel av kundens totala elkostnader. Skatter och avgifter svarar för nära hälften av kostnaderna. Kommande elektrifiering och därmed högre krav på näten ökar kostnaderna. Framöver ska elnätsföretagen tillämpa så kallade effekttariffer. Då finns möjligheter för kunden att vara flexibel i sin elanvändning och därigenom minska kostnaderna.

De utgifter för el som svenska elkunder betalar består av tre delar:

• Kostnaden till elhandelsföretaget, som säljer el till kunden.
• Kostnaden till elnätsföretaget, som transporterar el till kunden.
• Kostnaden till samhället i form av skatter och avgifter.

Utgifternas storlek beror på elanvändningen och priset i elhandelsavtalet och för elnätstjänsten, samt utformningen av skatter och avgifter. Elanvändningen kan kunden påverka. Elhandelspriset går också att påverka genom val av elhandelsföretag och avtalsform. När det gäller överföringen är det en typ av infrastruktur där det inte är rimligt att ha flera olika elnät parallellt med varandra och en kund kan då inte välja elnätsföretag. För varje område finns därför ett elnätsföretag som har ensamrätt att distribuera elen där.

Kostnaderna för en villa med en årlig elanvändning på 20 000 kWh (kilowattimmar) och rörligt pris som ett medelvärde för Sveriges fyra elområden i maj 2024 fördelar sig enligt följande: elhandelskostnad 26 procent, elnätskostnad 27 procent, samhällskostnader 47 procent.

Elnäten – det betalar kunderna för

I denna skrift talar vi huvudsakligen om elnätskostnaderna. Det svenska elnätet består av tre nätnivåer – stamnät, regionnät och lokalnät. Som kund betalar man en elnätsavgift till elnätsföretaget på den nivå man är ansluten till för att bygga, driva och utveckla elnäten. Avgiften inkluderar alla nätnivåer man nyttjar och kostnaden för överliggande nät belastar därmed också kunden i slutändan.

Elnätsverksamhet bedrivs som monopol, beroende på att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att ha konkurrerande parallella elnät. Elnätsavgiften beror på var i landet kunden bor och om det är i tätort eller glesbygd (dyrare i glesbygd). För varje ort finns ett elnätsföretag som har ensamrätt att distribuera elen till kunderna inom området.

Elnätsföretaget tar betalt för drift, underhåll och förnyelse av elledningar. Kunden betalar oftast en avgift för abonnemang och en avgift för eldistribution per använd kWh. Avgiften för abonnemanget beror ofta på säkringens storlek, som är ett mått på hur mycket el kunden kan använda vid ett och samma tillfälle. Kostnaden för driften av det svenska stamnätet, som ägs av Svenska kraftnät, ingår i elnätskostnaden.

Elnätsavgifterna kontrolleras av Energimarknadsinspektionen. Ökade krav på leveranssäkerhet och mer ny förnybar kraftproduktion i systemet kräver stora investeringar i elnäten, vilket ger ökade kostnader. Utbyggda elnät behövs också för att Sverige ska bli fossilfritt till år 2045, vilket är målet för kommande stora elektrifiering.

Ökade kostnader – elektrifiering

Elektrifieringen, att byta användningen av fossila bränslen mot el inom industrin och transportsektorn, kräver stora investeringar i Sveriges elproduktion men även i elnätet. Utbygganden av produktion och distribution måste gå hand i hand. Energiföretagens så kallade GAP-analys visar att det behövs investeringar i elnäten för ungefär 1 000 miljarder kronor till år 2045, baserat på att elanvändningen ökar från 140 till 330 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar). Den här bedömningen avser investeringar på samtliga nätnivåer.

Kraven på de svenska elnäten ökar. Till stor del kan det förklaras av många pågående förändringar i samhället, inte bara elektrifieringen. Städer växer, digitaliseringen ökar och mer förnybar elproduktion ska anslutas till elnätet – allt från större vind- och solkraftparker till solceller på villatak. Dessutom minskar toleransen mot elavbrott, vilket gör att leveranssäkerheten måste vara ännu högre än idag.

Alla dessa förändringar ställer nya krav på ett modernare, större och mer anpassningsbara elnät. Nya elmätare installeras för närvarande i hela landet med större möjlighet för kunder att vara flexibla i sin elanvändning. Bytet ska vara genomfört senast den 1 januari 2025. Generellt är det svenska elnätet gammalt och även utan elektrifieringen skulle stora investeringar krävas bara för att upprätthålla dagens nivå på elleveranser.

Kostnader för förlustel

I elnätspriset inkluderas även den kostnad som finns för inköp av ”förlustel”, el som försvinner som värme vid elöverföringen i elnäten (nätförluster). Denna el handlar elnätsföretagen in som vilken kund som helst, till rörligt pris eller genom att prissäkra hela eller delar av inköpen. Elprisets nivå får därmed påverkan även på elnätspriset.

Den förlustel som elnätsföretagen köper in har blivit genomsnittligt dyrare de senaste åren och svängningarna i elpriset har blivit större. Dessutom uppstår kostnader för förlustel i överliggande nät – Svenska kraftnäts stamnät och regionnäten – som adderas till lokalnätets egna kostnader för förlustel, så att alla kostnader till slut hamnar på slutkundernas fakturor.

Effekttariffer framöver

Framöver väntas kundens elnätskostnader i allt större utsträckning baseras på effektuttag. Så kallade effekttariffer ska optimera utnyttjandet av elnätet bättre genom att jämna ut effekttoppar. En effekttariff kan utformas på olika sätt men huvudsyftet är att optimera utnyttjandet av elnätet, vilket blir allt viktigare när elanvändningen i samhället ökar, som när fler väljer elbilar. Läs Energiföretagens frågor och svar om effekttariffer här.

Effekttariffer innebär att det blir dyrare för konsumenten att ladda elbilen hemma – om kunden vid samma tidpunkt använder andra energikrävande maskiner. Ett pris baserat på uppmätt effekt ska ge kunden incitament att i stället ladda när elanvändningen i samhället är låg, till exempel senare på kvällen eller nattetid. En effekttariff kan på olika sätt vara utformad för att styra i den riktningen.

Ett annat sätt att balansera elanvändningen och minska effekttopparna är att installera ny teknik, så som laddboxar eller värmepumpar med lastbalansering, som automatisk jämnar ut elanvändningen i hushållet över tid. Att vara flexibel i sin elanvändning är ett sätt att minska sina egna kostnader och samtidigt hjälpa elsystemet att användas mer effektivt.