Energiföretagen om Nils Holgersson-rapporten: Elektrifiering och ökad beredskap kräver investeringar

Idag släpptes Nils Holgersson-rapporten som visar på prisökningar för Sveriges elnätskunder på i snitt 8 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter från förra året. Fokus i rapporten är kundernas ökade kostnader. Det är förståeligt eftersom en viktig del av elnätsverksamheten är just att kundernas kostnader ska vara rimliga. En annan lika viktig del är att elnätsföretagen får rimlig avkastning och därmed ges förutsättningar att kunna investera i elnäten.  

– De svenska elnätsföretagen investerar omkring 30 miljarder kronor per år vilket också helt naturligt avspeglar sig i prisernas utveckling. Investeringarna ger resultat i mycket hög leveranssäkerhet och få avbrott för Sveriges elnätskunder, säger Tomas Malmström.  

Investeringstakten behöver öka framöver för att möta krav på leveranssäkerhet och effektiva anslutningar här och nu, men också nya krav från industri och samhälle, inte minst på grund av elektrifieringen.  

Ytterligare en aspekt som blir alltmer betydelsefull är att elnätsföretagen behöver investera för att stärka beredskapsförmågan. Det beror både på den förändrade hotbilden mot Sverige och på den alltmer frekventa förekomsten av stormar vilket Johannes, Anna och Dave tyvärr visat exempel på under den senaste vintern och här i vår.  Den vädersäkring av elnätet som har hunnit göras visade emellertid nyttan av åtgärderna att konsekvenserna blev mindre än de annars hade varit. 

Elnätsföretagens intäkter är reglerade och intäktsramarna bestäms av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ramarna får inte vara större än vad som behövs för att ge skälig kostnadstäckning och rimlig avkastning. Ei har också konstaterat att elnätsföretagen måste få möjlighet att göra de investeringar som krävs då hela energisystemet står inför stora investeringsbehov, poängterar Tomas Malmström:  

– Att hitta balansen mellan kundernas kostnader och elnätsföretagens möjligheter att investera är grunden för elnätsverksamheten. Och trots att temperaturen i debatten om elnätspriserna är hög nu gäller det även att se vad ett underinvesterat elnät skulle föra med sig i form av kostnader längre fram, säger han.  

Rapporten lyfter också effektavgifternas betydelse. Energiföretagen vill poängtera att effektavgifter avser utformning av avgiften och syftar inte till ökad total intäkt för elnätsföretagen. Ei har vidare fått i uppdrag av regeringen att ta fram en ny modell som är lätt för kunderna att förstå och gör att elnäten används mer effektivt.

Fakta: Därför är elnätspriserna olika i Sverige 

Sverige har ungefär 160 elnätsbolag, som alla har sina olika geografiska och demografiska förutsättningar. Samtidigt påverkas priset av:   

• Elnätens ålder, där näten är olika gamla.   
• Det är olika långt mellan kunderna i olika elnät.   
• Terrängen ser olika ut.   
• Antalet kunder att fördela kostnader på varierar.   
• Företagens olika avkastningskrav från sina ägare. Ellagen säger att elnätsföretagen har rätt till en rimlig avkastning, där vissa driver näten närmast till självkostnadspris, medan andra tar ut en rimlig avkastning.