Energiföretagen förklarar: Skattens del av hushållens elkostnad
29.4.2026 12:15:04 CEST | Energiföretagen | Nyheter
När elpriserna stiger eller kostnaden för elnätsavgiften höjs, väcker det inte sällan starka reaktioner från både kunder och politiken. Men hur stor del av elräkningen går faktiskt till att betala för själva elen som används eller elnätet som transporterar elen – och hur mycket går till staten via skatt och avgifter?

Skatten är hög, men priset är lågt
Skatt och moms utgör omkring 40 procent av kundens totala kostnad för el. Från tid till annan blir andelen högre då den varierar med elpriset. Svenska staten får in omkring 25 miljarder kronor på energiskatten varje år.
Sverige är ett av de länder i Europa med högst skatt på el. Om man bortser från skatten har Sverige faktiskt bland Europas lägsta elpriser (se diagram), tillsammans med Island, Norge och Finland.
Varför är skatten så hög?
Energiskatten på el har i första hand ett fiskalt syfte: att generera intäkter till staten. Det har varit utgångspunkten sedan skatten infördes 1951. Och är också förklaringen till att den successivt höjts inom ramen för bland annat 1990-talets skattereform, den gröna skatteväxlingen och genom årliga indexeringar.
Därutöver har energiskatten på el använts som ett energi- och miljöstyrmedel, bland annat för att uppfylla energisparbetinget i EU:s energieffektivitetsdirektiv. Syftet har alltså, i det fallet, varit ett sätt att minska vår elanvändning – i motsats till det mål vi har nu: att öka elanvändningen för att kunna fasa ut användningen av fossila bränslen. Av just detta skäl sänker flera länder i Europa sin elskatt.
Sverige sänkte energiskatten på el i januari 2026, med 7,9 öre till 36 öre per kilowattimme. Det var den första reella sänkningen sedan skatten infördes på 1950-talet. Regeringen presenterade i mars 2026 också ett remissförslag om att slopa den årliga indexeringen – men det förändrar inte det faktum att Sverige fortfarande tillhör de länder i Europa med högst energiskatt på el.
Så fördelar sig hushållens kostnad för el
Fördelningen i procent mellan elräkningens olika delar är starkt beroende av elpriset, inte minst eftersom elpriset kan variera mycket vilket också påverkas momsens andel. Eftersom det finns fasta delar i olika avtal varierar förhållandet mellan de olika delarna också beroende på din årsförbrukning av el.
- Elhandel: Kostnaden för hur mycket el du använder mätt i kilowattimme/kWh där priset sätts på en marknad. Priset påverkas av vilket avtal du har med vilket elhandelsföretag och var i landet du bor.
- Elnätsavgift: Kostnad för att distribuera elen till dig och betalas till det elnätsföretag som äger och driver elnätet där du bor. Elnätsavgiften FAQ
- Energiskatt (elskatt): Tas ut per förbrukad kilowattimme (kWh). Energiskatten på el betalas via elnätsfakturan. Skatten är reducerad med 9,6 öre per kilowattimme i 46 kommuner i norra Sverige.
- Moms – 25 procent på samtliga delar ovan, inklusive elskatten.
I genomsnitt över tid har fördelningen typiskt varit 40 procent skatter och avgifter, 40 procent elhandelspris och 20 procent elnätskostnad.
Vad tycker Energiföretagen?
- Energiföretagen förespråkar sänkt energiskatt på el, eftersom skatten driver upp elkostnaderna för hushåll och företag. När tillfälliga elstöd diskuterats och införts de senaste åren har Energiföretagen lyft att generella skattesänkningar är mer träffsäkra och gynnar alla, snarare än tillfälliga stöd till vissa och som dessutom varit administrativt tungrodda att hantera.
- Energiföretagen förespråkar även att slopa den årliga indexeringen av energiskatten på el. Detta dämpar långsiktigt utvecklingen med en allt högre energiskatt på el som vi sett de senaste åren.
- Energiföretagen har också föreslagit en tillfällig sänkning av energiskatten för fjärrvärmens elpannor och värmepumpar. Syftet är att dämpa fjärrvärmepriserna som ökat på grund av omvärldsläget och fördubblade biobränslepriser, liksom att frigöra den storskaliga flexibilitetsresurs som redan finns i avkopplingsbara elpannor. Detta skulle öka möjligheterna att dämpa variationerna i elpriset. Kostnaden för en sådan skattesänkning blir cirka 500 miljoner kronor per år, jämfört med statens årliga intäkt på 25 miljarder för energiskatten på el. I våra nordiska grannländer tillämpas minimiskattenivån på 0,6 öre/kWh för fjärrvärmeverksamhet, på samma sätt som den gör i Sverige för tillverkningsindustrin.
Kontakter
Pontus HammarlundPressansvarig
Tel:070-283 07 94pontus.hammarlund@energiforetagen.seBilder

Energibranschens gemensamma röst
Energiföretagen Sverige är en branschorganisation som samlar nära 500 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi. Våra medlemmar levererar energi varje sekund, året runt, till hushåll, stora och små företag och samhället i stort. Vår verksamhet utvecklas i samverkan med medlemmarna och omvärlden.
Följ Energiföretagen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Energiföretagen
Beredskap och ökad elektrifiering i fokus på årets Arena energi22.6.2026 07:30:00 CEST | Pressmeddelande
Energisystemet står inför avgörande vägval och under Almedalsveckan 2026 samlar Energiföretagen Sverige branschens viktigaste aktörer på Arena energi. Den 23–25 juni fylls arenan av seminarier och samtal om fossilfri konkurrenskraft och framtidens energisystem.
Ei-tillsyn av effektavgifterna visar att elnätsföretagen följer reglerna15.6.2026 13:23:28 CEST | Pressmeddelande
Energimarknadsinspektionen (Ei) har granskat om fem elnätsföretag följer reglerna för sina avgiftsmodeller med en effektavgift. Och det gör de, det visar Ei:s tillsyn.
Tekniska verken värd för EBR Metod- och maskindagar 203011.6.2026 13:34:03 CEST | Pressmeddelande
Nästa gång elnätsbranschens största mässa arrangeras så blir det i Linköping. 2030 är det nämligen Tekniska verken som kommer att stå för detta som kallats elnätsbranschens OS.
Ny undersökning: Starkt förtroende för det svenska elnätet11.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Energiföretagen Sverige har tillsammans med Verian låtit undersöka allmänhetens förtroende för samhällskritisk infrastruktur. Resultaten visar att svenskarna har ett starkt förtroende för elnätet, jämfört med annan infrastruktur i Sverige, men också att förtroendet riskerar att försvagas framåt om investeringarna inte kan fortsätta i samma takt.
Här är 10 avgörande förslag för transportsektorns omställning3.6.2026 08:00:13 CEST | Pressmeddelande
Energiföretagen Sverige och Mobility Sweden presenterar idag tio gemensamma förslag för att skynda på omställningen till en fossilfri, konkurrenskraftig och resilient transportsektor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum