Ny rapport visar att regeringens ingenjörspaket inte räcker

I en ny rapport från fackförbundet Sveriges Ingenjörer står det klart att regeringens ingenjörspaket, som infördes med höstbudgeten 2023, inte har gett den effekt på ingenjörsutbildningarna som utlovats. Trots ambitionen att stärka kvaliteten på utbildningarna genom mer lärarledd tid och bättre laborationsmöjligheter, har tillskotten i huvudsak gått till att fylla ekonomiska hål och hejda nedskärningar.

Fyra av sex undersökta tekniska lärosäten har tvingats använda den ökade finansieringen till att kompensera för långvarig urholkning av resurser. Endast två lärosäten har kunnat bibehålla mängden lärarledd tid eller utveckla pedagogiken i viss undervisning – men ingen har kunnat rapportera konkreta förbättringar för studenterna.

Under rubriken ”Sveriges ställning som tekniknation är hotad” skriver i Dagens Industri i dag Ulrika Lindstrand, förbundsordförande och Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef, på Sveriges Ingenjörer:

– Regeringen hade goda intentioner med ingenjörspaketet, men det är uppenbart att satsningen var otillräcklig. Om regeringen menar allvar med att värna ingenjörslandet Sverige så krävs en satsning redan nu i höstbudgeten.

Anslagen till lärosätena per student motsvarar i dag cirka 60–63 procent av vad de var för 30 år sedan. Kostnadsökningar för bland annat löner och lokaler har urholkat resurserna, och en stor del av ingenjörspaketets tillskott har försvunnit direkt till produktivitetsavdrag och höjda hyror.

Sveriges Ingenjörer vill nu se en höjning med 450 miljoner kronor årligen utöver nuvarande paket. Det skulle innebära en permanent höjning på 755 miljoner kronor i årligt anslag jämfört med före ingenjörspaketet.

– Utan en satsning i den här storleken riskerar Sverige att hamna på efterkälken med försvagad tillväxt, minskat välstånd och nedskuren välfärd som följd. Då får vi en mycket högre nota – som ingen av oss vill betala, säger Ulrika Lindstrand och Johan Kreicbergs.

Rapporten ”Ett år med ingenjörspaketet”

• Rapporten bygger på intervjuer med utbildningsansvariga vid sex av landets största tekniska lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet
• Syftet var att utvärdera om regeringens ingenjörspaket har lett till ökad lärarledd tid och bättre laborationsmiljöer.
• Rapporten visar att fyra av sex lärosäten har använt medlen för att hejda nedskärningar; två har lyckats behålla lärarledd tid, men ingen har kunnat rapportera konkreta förbättringar.

Rapporten ”Ett år med ingenjörspaket – Ledde regeringens satsning till mer lärarledd tid på ingenjörsutbildningarna?” bifogas detta pressutskick och finns även på sidan Rapporter och analyser (sverigesingenjorer.se)