Debatt: Jobben i industrin är inte enkla

Debattartikeln publicerades i SvD den 29 augusti

Det råder stor efterfrågan på kompetens till industrin och det gäller i stort sett till samtliga av industrins yrkeskategorier. Med nyindustrialiseringen och stora teknikskiften kommer kompetensbristen bli än större. 

Det ansträngda kompetensläget kan ge konsekvenser som att företagen inte kan hålla den utvecklingstakt de önskar och att Sverige går miste om jobbtillväxt. Samtidigt är det viktigt att ambitionen till industri­utbildningarna inte sänks i en politisk jobbiver för att få bukt på det stora samhällsproblem som den strukturella arbetslösheten innebär. 

En majoritet av industriföretagen skulle vilja växa i personalstyrka kommande år samtidigt som ersättningsrekryteringar behövs i takt med pensionsavgångar, men många företag – över hela landet – har svårt att hitta den kompetens de söker. Det handlar om processoperatörer, CNC-operatörer, olika former av tekniker och svetsare, samt ingenjörer inom flera områden för att nämna några yrken där det råder stor efterfrågan. 

Det är därför viktigt att fler utbildar sig mot industrin, att det finns möjlighet att öka sin kompetens under arbetslivet och att det finns möjlighet till omskolning. Utan industrin stannar Sverige.

En fråga som förekommer och i vissa fall ett politiskt påstående i debatten är att de många arbetslösa vi har på svensk arbetsmarknad i dag kan ta industrijobben. Men en majoritet av dagens arbetslöshet beror på strukturella problem. Två överhängande orsaker är för låg utbildning eller bristande språkkunskaper hos de arbetslösa.

Den strukturella arbetslösheten är ett samhällsproblem – precis som industrins kompetensförsörjning riskerar att bli. Men det är två olika utmaningar, två olika pussel att lägga för att citera arbetsmarknads­ministern vid regeringens senaste presskonferens om läget på den svenska arbetsmarknaden.

Vi vill vara tydliga med att industrijobben inte är enkla. Detta då det från politiskt håll finns aktuella förslag på bordet om att sänka kraven på utbildning till industrin för att råda bot på arbetslösheten och på gymnasiebehörighet till yrkesprogrammen. Grundläggande kunskaper i svenska, engelska och matematik utgör en nödvändig grund för att klara arbetsuppgifterna. Dessa kompetenser möjliggör tydlig kommunikation, korrekt utförande samt problemlösning.

Våra medlemsföretag är tydliga med att en förutsättning för anställning är en fullgjord gymnasieexamen. Anledningarna till detta är flera. Bland annat innebär all anställning en relativt lång intern upplärningstid, ibland upp till flera år. Denna upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs. Eftersom industrin är i ständig utveckling, är det viktigt att kunna tillgodogöra sig kunskap över tid – ett livslångt lärande. En högre nivå på grundläggande kompetens ger därmed bättre förutsättningar även för detta.

Industrin tar ett stort ansvar för att stärka ungas yrkeskompetens och underlätta vägen till arbete. Genom arbetsplatsförlagt lärande (APL) får elever praktisk erfarenhet och utbildning direkt på företagen, under handledning av yrkeskunniga. Teknikcollege är ytterligare ett exempel – ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter, skolor, företag och kommuner för att erbjuda tekniska utbildningar av hög kvalitet som svarar mot arbetslivets behov, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Därtill pågår flera regionala initiativ för att främja industriutbildningar. På flera håll i landet har intresset att söka industritekniska programmet nu till hösten varit stort. Det är bra.

Denna utveckling vill vi värna och uppmuntra. Det är viktigt att behålla kvaliteten och inte sänka kraven eller trösklarna – varken för elever eller på utbildningarna. 

I den stundande höstbudgeten behöver regeringen nu säkra industrirelevanta utbildningar – utan att sänka de grundläggande kraven som är avgörande för kvalitet och långsiktig kompetensförsörjning. Samtidigt krävs satsningar på livslångt lärande och möjligheter till omskolning för att industrin ska kunna möta teknikskiften och fortsätta vara konkurrenskraftig. Industrins kompetensbehov måste däremot hållas isär från den strukturella arbetslösheten – det är två olika utmaningar som kräver skilda lösningar.

Vi vill undvika att de två frågorna blandas ihop. Diskussionen om strukturell arbetslöshet bör hållas åtskild från frågan om industrins behov av kompetens. Samtidigt behöver regeringen öka takten i arbetet med att stärka industrins kompetensförsörjning, vilket är avgörande för att främja tillväxt, skapa fler arbetstillfällen och bidra till välfärden.

Jesper Hedin Hirasawa
expert kompetensförsörjning Industriarbetsgivarna
Per Hidesten
vd Industriarbetsgivarna