Levnadsförhållandena i Sverige påverkar asylsökandes och flyktingars psykiska hälsa visar en visar en ny avhandling

Hur olika faktorer i det svenska mottagningssystemet påverkar de psykiska förutsättningarna för människor på flykt är ämnet för en ny avhandling ”New Beginnings, New Challenges: Health & Housing of Asylum Seekers and Refugees in their Early Post-Migration Period in Sweden" av Charlotta van Eggermont Arwidsons som nyligen disputerade vid Röda Korsets Högskola.

– I min forskning har jag tittat på hur levnadsförhållandena i Sverige påverkar asylsökandes och flyktingars psykiska hälsa, med särskilt fokus på bostadssituationen under asylprocessen och dess bidrag till psykisk ohälsa. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för hur olika faktorer i det svenska mottagningssystemet påverkar de psykiska förutsättningarna för människor på flykt, säger Charlotta van Eggermont Arwidson, forskare.

Forskningen fokuserar på asylsökande och nyanlända flyktingar i Sverige.

– De mest betydande resultaten visar att asylsökandes psykiska hälsa påverkas av en kombination av flera faktorer, där boendesituationen i kollektiva anläggningsboenden är särskilt viktig. Bland annat antyder resultaten att boende på institutionsboende kan ha en mer negativ inverkan på den psykiska hälsan jämfört med att organisera sitt eget boende som asylsökande, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.

Forskning som bidrar till djupare förståelse

Kunskaperna från forskningen tror Charlotta kan bidra till en djupare förståelse för asylsökandes livssituation och möjliggöra att erbjuda stöd som är anpassat efter deras specifika hälsobehov.

– Miljön kring denna grupp kan medföra lika stora risker som individuella faktorer gör. Bor man trångt, saknar man ett socialt stöd eller finns det en språkbarriär är det faktorer som påverkar den psykiska hälsan, berättar Charlotta van Eggermont Arwidson.

Asylsökande särskilt utsatta med ökad risk för psykisk ohälsa

Människor som har flytt har en ökad risk för ohälsa generellt, men också en särskild risk för att utveckla psykisk ohälsa. Forskning visar också att asylsökande verkar vara i en särskilt utsatt situation på grund av den osäkerhet som en asylprocess innebär, med ökade risker för psykisk ohälsa. Ofta bor asylsökande som inte har kommit med sin familj tillsammans med andra flyktingar i anläggningsboenden, där man delar sovrum, kök, badrum och toaletter. Asylprocessen är en långdragen process och det provisoriska boendet kan vara under lång tid, vilket också kan påverka den psykiska hälsan negativt.

– Genom att ha tillräcklig insikt i deras situation kan man ge praktiska och handlingsbara råd som korrekt speglar deras verkliga levnadsvillkor. Resultaten understryker också vikten av att förbättra boendeförhållandena för att förebygga långsiktiga psykiska hälsoproblem, säger Charlotta van Eggermont Arwidson.

Mer information

• Läs mer om Charlotta van Eggermont Arwidsons disputation
• Läs hela avhandlingen

Relaterade länkar

• https://www.rkh.se/forskning/forskningsnyheter/levnadsforhallandena-i-sverige-paverkar-asylsokandes-och-flyktingars-psykiska-halsa-visar-en-visar-en-ny-avhandling/