Ny undersökning visar: Tuff arbetsmarknad för nyexade – flexibilitet och arbetslivsbalans allt viktigare

Akavias enkät Efter Examen riktar sig till nyexaminerade ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer och har genomförts sedan 1960-talet. Arbetsmarknaden är fortsatt god för nyexade akademiker jämfört med många andra grupper på arbetsmarknaden. Men årets undersökning visar på en tydlig nedgång i andelen som har etablerat sig på arbetsmarknaden efter examen. 2025 svarar 69 procent att de har en hel- eller deltidsanställning, är egenföretagare eller tjänstlediga – att jämföra med 77 procent i 2023 års mätning.

Viktor Göransson, sakkunnig på Akavia, kommenterar årets resultat:

 - Arbetsmarknaden för nyexade akademiker ser tuffare ut än tidigare vilket bland annat har sina förklaringar i försämrat konjunkturläge och att vi nu ser stora examenskullar då många började studera under pandemin. Trots det står sig akademiker starka jämfört med andra grupper och en akademisk examen är fortsatt en bra framtidsförsäkring på arbetsmarknaden och ett skydd under svårare tider.

Kontaktnät och extrajobb under studietiden viktiga faktorer
Flexibilitet i arbetslivet är numera regel än undantag för nyexade akademiker, som efterfrågar möjligheten att kunna påverka när och var de arbetar. Årets undersökning visar också att nyexade rankar balans mellan arbete och fritid som den viktigaste parametern vid jobbsökande, före exempelvis lön och förmåner och stimulerande arbetsuppgifter.

Undersökningen visar också en trend avseende hur nyexade hittar sitt första jobb där allt fler får jobb genom kontakter jämfört med tidigare. Under lågkonjunkturer brukar informella sökvägar, såsom kontakter, stå för en större andel av jobbförmedlingen. Värt att notera är också att andelen som fått jobb via spontanansökningar har halverats, om än från låga nivåer, sedan 2023.

Fyra av fem studenter har ett extrajobb under sin studietid. Totalt uppger hälften av de nyexade att de hade ett extrajobb som var relevant för deras nuvarande arbete. Gruppen som har ett extrajobb med relevans för sin utbildning etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden än de som inte har det.

- Balans mellan arbete och fritid på sitt första jobb är nu den enskilt viktigaste faktorn vid första jobbet. Unga ställer idag helt andra krav på arbetslivet än tidigare generationer vilket sänder en signal till arbetsgivare om vad morgondagens talanger efterfrågar. Siffrorna kring extrajobb och kontaktnät talar också sitt tydliga språk, att jobba extra under studietiden med något som har direkt koppling till utbildningen är ett bra sätt att stärka sin konkurrenskraft. Extrajobb eller ideellt arbete bidrar också till ett utökad nätverk, säger Viktor Göransson.

Fler fakta från undersökningen:

• Andelen nyexade akademiker som har en anställning har minskat från 77 procent 2023 till 69 procent 2025.
• Inom samtliga av Akavias professioner har en lägre andel fått en anställning efter examen jämfört med senaste rapporten. Personalvetarna står för den största minskningen (21 procent) följt av samhällsvetarna (17 procent) och IT-akademikerna (10 procent), kommunikatörerna (8 procent), ekonomerna (7 procent), och juristerna (2 procent).
• Osäkra anställningar har blivit vanligare. Prov- och tidsbegränsade anställningar är vanligast bland kommunikatörerna (45 procent), personalvetarna (41 procent) och samhällsvetarna (39 procent).
• Fler får jobb genom kontakter och färre genom spontanansökningar. 25 procent fick sitt jobb genom kontakter 2025, jämfört med 18 procent 2023. 
• Andelen som läser vidare efter examen främst på grund av att de inte har fått jobb har ökat från drygt 2 procent 2023 till drygt 7 procent 2025.
• Balans mellan arbete och fritid blir allt mer eftersträvansvärt vid första jobbet bland nyexade. I årets rapport är det den viktigaste parametern, före exempelvis lön och förmåner och stimulerande arbetsuppgifter. 
• Det lönar sig ekonomiskt att läsa vidare efter kandidatexamen samt att vara aktiv i sin löneförhandling och lämna ett löneanspråk. En magister/master-examen ger i snitt 1 300 kronor mer i ingångslön än en kandidatexamen och den som anger ett löneanspråk får i snitt 1 550 kronor mer i ingångslön.
• Den som har ett relevant extrajobb för sin utbildning etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden efter examen än den som inte haft det.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Akavia under perioden mars–maj 2025. I urvalet ingår ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer som är under 36 år och har tagit examen under perioden september 2023–augusti 2024. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland Akavias medlemmar och som en urvalsundersökning bland icke-medlemmar. Totalpopulationen omfattade 8 624 personer varav 2 328 personer svarade på enkäten. De uppgifter som presenteras är sammanvägda och viktade resultat som är representativa för hela gruppen nyexaminerade.

För mer information, vänligen kontakta
Filip Lindmark, pressansvarig Akavia
0706-65 29 55 eller filip.lindmark@akavia.se

Om Akavia
Akavia är fack- och professionsförbundet för de som vill mer, som tror på sin kompetens och förmåga att få saker att hända. För de som kunnigt och tryggt driver utvecklingen framåt, för en upplyst framtid. Förbundet bildades av Civilekonomerna och Jusek 2020 och samlar i dag 144 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Akavia är partipolitiskt obundet och det tredje största förbundet inom Saco.