20 författare får stort stipendium från Natur & Kultur

Med stipendiet vill Natur & Kultur bidra till fler läsupplevelser och till att fler författarskap och perspektiv kan ta plats i litteraturen och i det offentliga samtalet.

– Natur & Kultur är en stiftelse som verkar för att många olika röster ska höras i kultur- och samhällsdebatt. Därför har vi i år utökat antalet litterära arbetsstipendier från sexton till tjugo. Vi ser fram emot att de ska ge fler författare och översättare både skrivtid och möjlighet att göra research, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur.

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium syftar till att ge författare och översättare möjlighet till fördjupning och arbetsro. Stipendiet går även till översättare för att introducera okända, värdefulla författarskap och språk som annars inte så lätt hittar fram till förlagen.

Stipendiaterna väljs ut av en stipendiekommitté som 2025 består av:
Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och styrelseledamot i Natur & Kultur.
Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap, Uppsala universitet.
Lydia Wistisen, forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur. 
Ingemar Fasth, bibliotekarie och konstnärlig ledare Författarscen Bodafors och även tidigare konstnärlig ledare för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Ansökningsperioden är årligen 15 februari – 15 maj.

Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur 2025
Alf Bergström gör en bilderbok för yngre barn om en gammal mops som väcks av en lukt från förr. Han följer doften genom staden i jakt på något han inte minns, men saknar.

Max Byström Beydogan skriver en bok för barn i mellanstadieåldern om en flicka som har en speciell och outforskad förmåga att byta kropp. 

Anders Holmer gör en bilderbok om ett barn med lite för livlig fantasi. En vansinnig skröna utan uppenbar mål och mening.

Lena Ollmark skriver om en ung person som förlorar en vän och tvingas möta döden. Om sorgeprocessens psykologi, smärta och känslor som vävs samman med nedslag i dödens idéhistoria.

Stipendiater inom sakprosa 2025
Ida Andersen skriver en biografi om Flory Gate, mest känd som Elin Wägners parhäst, men en mångsidig person i egen rätt: utbildad konstnär, aktiv i både internationella fredsorganisationer och lokalpolitiken, samt pionjär inom självhushåll och ekologiskt jordbruk där hon omsatte ekofeministiska teorier i praktiken samtidigt som hon var ensamstående mamma.

Jannete Hentati skriver om pizzans migration till Sverige samt om de ofta utlandsfödda män som med mjöldamm virvlande runt sina kroppar sörjer för att den svenska varianten av ett ursprungligen italienskt bröd nu finns att tillgå över hela landet, från de största städerna till de minsta av byar.

Maja Larsson skriver om Europas största bostadsatsning genom tiderna: det svenska miljonprogrammet, som pågick mellan 1965 och 1974. Var femte svensk bor i dag i någon av de 1 005 578 bostäder som byggdes då.

Emma Leijnse skriver om varför vi väljer bort barn. I en reportagebok berättar hon ihop med Eskil Fagerström om det minskade barnafödandets orsaker och följder – i Sverige, Norden och världen.

Thomas Olsson ska göra en illustrerad bok om en mindre uppmärksammad visuell kultur under 1920-talet, då Sverige dominerade inom tändsticksindustrin och svenskdesignade tändsticksetiketter exporterades världen över.

Anders Svensson skildrar en våg av purism och nationalromantik med syfte att rena och rensa det svenska språket. Med språket som redskap skulle bilden av svenskheten förändras och språkliga importer skulle ersättas av pursvenska och nybildade ord.

Sanna Torén Björling skildrar sin farbrors liv. Han föddes som flicka 1948, och kunde genom en märkvärdig händelsekedja göra en könskorrigering 1972. Det är en berättelse om en människa och om ett samhälle i förändring.

Stipendiater inom skönlitteratur 2025
Duraid Al-Khamisi skriver en samtidshistoria om kärleken som uppstår mellan grannarna Akke och Lunah, som lär känna varandra efter ett bråk på en loftgång. I bilden finns också Lunahs kille, kokaintorsken Billie, som kärleken måste hållas hemlig för.
 
Elin Boardy skriver en roman om glasbruksbyn Björkå, som från 60-talet var navet i Emmausrörelsen i Sverige. Hon vill gestalta solidaritetsarbetet och det kollektiva livet, krockar mellan ideal och verklighet, mellan samhället utanför och det samhälle man vill bygga i Björkå.
 
Sami Said skriver om ett nöjesfält för självförverkligande som drivs av en grupp idealister vars mål är att förändra hela mänsklighetens natur. En roman som utforskar individualismens dröm och lyckans (o)möjlighet.
 
Agmall Sarwari skriver en roman om ett samhälle där tron på Sverige som det förlorade Atlantis är utbredd. Vi följer en lärare som tillsammans med alltfler medborgare tvångsvårdas på anstalten Purgatoriet.
 
Marie Silkeberg gör ett diktverk om sorgeritualer, om en mamma som försvinner in i demens, repetitiva och söndriga dialoger och samtal med träden. Om Ljusnes sågverk och kalla krigsvintrar i skogen, om hur människan sörjer i klimatkatastrofens och krigens tid och om en kör av röster från det förflutna.
 
Alexandra Sundqvist skriver en skogssamisk släktkrönika om utbryterskan Elin Larsdotter Heiva och om förlusten av språk och mark, men också om en stor kärlek, smyckesstölder och ett ännu ouppklarat mord.

Mattias Timander skriver en roman om att försöka skriva om stadsflytten i Kiruna men ställas inför svårigheter då man inte längre kan relatera till platsen - den är en annan.

Stipendiater inom översättning 2025
Roza Ghaleh Dar ska översätta den iranske poeten Shahrouz Rashids diktsamling Den förlorade sonens återkomst från 2013 som är skriven i exil med lyriska uttryck i ekon från både historiens kollektiva trauman och den ensamma individens självrannsakan.

Martin Högström ska översätta den franska författaren Danielle Colloberts personliga anteckningsböcker, som hon skrev från 1956 fram till 1978 då hon tog sitt liv i Paris.