Antalet vårdplatser avgör inte väntan på akuten

Jonas Andersson är forskare vid Örebro Universitet och specialistsjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Han forskar kring patientflöden på akutmottagningar och har sammanställt samtliga besök på akutmottagningarna i Örebro och i Eskilstuna under två år. Resultaten visar varför det tar tid idag och vad som kan göras för att korta vistelsetiden och göra patientens tid på akuten bättre. 

– Det är inte förvånande att det ofta tar tid på akuten, och patienterna förstår att det kan ta tid att exempelvis få tillbaka ett provresultat. Upplevelsen påverkas mycket av vilken information man får. Tidigare forskning och klinisk erfarenhet visar att det spelar stor roll hur personalen beskriver det som pågår, förklarar Jonas Andersson.

Behöver undersökningen göras nu?

Skiktröntgen (CT) och avancerade laboratorieanalyser förlänger tiden på akuten mest, i genomsnitt en och en halv till två timmar av tiden beror på sådana undersökningar. De flesta är mindre än fyra timmar på akuten i Örebro och Eskilstuna.

– Det är dyrt att alltid ha en radiologavdelning i gång som kan klara av alla röntgenundersökningar. Därför förlängs patientens tid på akuten mycket när de ska dit för en undersökning. En slutsats är att vi lite oftare bör fundera på om undersökningen verkligen behöver göras - och om den måste göras precis då. Det är dyrt att göra en skiktröntgen – och det blir ännu dyrare på obekväm arbetstid som det ofta handlar om på akuten, säger Jonas Andersson.

Vid stora trafikolyckor och liknande kan en skiktröntgen göras på tio minuter, men det är inte ekonomiskt försvarbart att alltid ha kapacitet för så snabb hantering av mindre akuta fall. Tidigare forskning visar dessutom att skiktröntgen används för ofta; de görs för säkerhets skull och i många fall utan vetenskapligt stöd för någon faktisk patientnytta. Besöken på akuten kan kortas om man i högre grad använder testmetoder som kan genomföras och analyseras direkt, som exempelvis vissa blodprover och ultraljudsundersökningar.

Vårdplatser och bemanning är inte avgörande

– Vi gjorde en analys av hur vistelsetiden på akuten påverkades av hur överbelastad avdelningen var, jämfört med planeringen. Tvärtemot alla förväntningar hade överbelastning liten effekt på patientens vistelsetid. För vissa typer av patienter gick det till och med snabbare för patienterna när personalen hade mycket att göra. Det beror förmodligen på att personalen kände sig tvungna att jobba snabbare, menar Jonas Andersson.

Även vårdplatsbrist visade sig ha väldigt liten effekt på vistelsetiden – något som går tvärtemot i stort sett all tidigare forskning på området.

– Det är sällan så svårt att hitta en vårdplats att det förlänger patientens tid på akuten, så länge den genomsnittliga beläggningen är cirka 85-90 procent, som den var när vi samlade in vår data. Sedan vi gjorde undersökningen har överbeläggningen ökat på sjukhusen i Örebro och Eskilstuna, så resultaten kanske skulle se annorlunda ut idag, förklarar Jonas Andersson.

Tydligare information till patienter

Jonas Andersson hoppas att resultatet av studien kan användas för att förbättra patientnöjdheten:
– Utifrån vår forskning kan personalen på akutmottagningen lättare sätta siffror på vilken tid patienten kan förvänta sig på akuten - och berätta det. Patientens upplevelse blir bättre om personalen tydligt berättar för patienten vad de kan förvänta sig. Det gör även arbetsmiljön bättre för personalen, eftersom det förebygger irritation hos patienterna och därmed besparar oss många frågor.

– Ibland underskattar hälso- och sjukvårdspersonal vikten av sådan information. På en konferens fick jag frågan ”varför ska vi bry oss om vad patienterna tycker?”. Svaret är att det dels underlättar arbetet och bemötandet på akuten, men också att patienterna faktiskt är våra uppdragsgivare, förklarar Jonas Andersson. De förtjänar att skattepengarna används på ett effektivt sätt och då spelar deras upplevelse roll.

Längre väntan för äldre och kvinnor

Enligt undersökningen har äldre längre tid på akuten, liksom kvinnor. Men det är inte självklart att lång tid på akuten är ett problem. Forskarna påpekar att det inte går att endast fokusera på vistelsetid; rätt vård till rätt patient är viktigare än längden på besöket. En patient som har stora problem bör undersökas mer än den som har små problem och äldre har ofta mer komplexa hälsoproblem. Den längre vistelsetiden för kvinnor går inte att förklara utifrån underlaget i studien.

Barn har kortare vistelsetid på akuten i Eskilstuna än i Örebro. Ett skäl kan vara att personalen i Eskilstuna prioriterar de barn som kommer in, eftersom deras lokaler är dåligt anpassade för barn. Den särskilda barnakuten i Örebro kan göra att en del undersökningar görs där istället för på barnavdelningen eller på barnmottagningen dagen efter.

Faktaruta:
Hur bemanningen är planerad är inte det mest avgörande för hur lång tid en patient får vänta. Det visar Jonas Andersson tillsammans med Lisa Kurland, Lena Nordgren, Annelie K. Gusdal och Ivy Cheng i den artikel som nyligen publicerades i tidskriften BMC Emergency Medicine.