Örebro universitet

Gröda för torra jordar kan mogna snabbare

Dela

Tiden från sådd till skörd kan kortas från 90 dagar till 60 dagar.

– Vi såg att fotosyntesen var mycket mer effektiv i en viss sort av grödan, säger Selvaraju Kanagarajan, forskare i biologi vid Örebro universitet.

Man vid bord som ler och har pakter framför sig
– Vipphirsen växer på torra jordar och kräver heller inte bekämpningsmedel eller gödning, säger Selvaraju Kanagarajan. Hirsen finns att köpa i Sverige, i lufttäta förpackningar eftersom den annars har kort hållbarhet. Foto: Örebro universitet

Studien som är publicerad i den högt rankade tidskriften BMC Plant Biology gäller vipphirs (Panicum miliaceum), en gröda som är basföda för 90 miljoner människor i Afrika och Asien enligt FN:s beräkningar. Klimatförändringarna har lett till att vipphirsen blivit mer intressant av flera skäl enligt Selvaraju Kanagarajan.

– Vipphirsen är en traditionell gröda och växer på torra och magra jordar. Den kräver heller inte bekämpningsmedel eller gödning, säger han.

 I projektet har forskarna använt en vild variant av vipphirs och en muterad variant för att kunna jämföra hur fotosyntesen fungerar, fotosyntesen som gör att växter kan producera sin egen näring – och syre.

Resultatet visade att den muterade varianten mognade snabbare och gav högre avkastning på grund av den mer effektiva fotosyntesen. Forskarna identifierade 42 markörer utifrån DNA-sekvenser där 11 var unika för den muterade vipphirsen.

– Vi kan använda kunskapen om markörerna för att i vidare studier vilka genetiska varianter av vipphirsen som kan ge den bästa avkastningen, säger Selvaraju Kanagarajan.

Studien är inriktad på hur den samlade DNA-strukturen, genomet, fungerar i fotosyntesen hos vipphirsen. Men fotosyntesen är inte den enda avgörande faktorn.

– För en fullständig bild måste man också ta med kärn-DNA och mitokondrie-DNA för att se om de markörer vi identifierat verkligen är kopplade till den högre avkastningen. Vi har hittat några gener som verkar viktiga, så planen är att undersöka om just de generna påverkar skörden.

Det är alltså nästa steg i att ta reda på om vipphirs kan ta rollen som en mer betydande gröda i spåren av klimatförändringar. Förutom att hirsen växer på torra och magra jordar utan bekämpningsmedel och gödsel, visar studien att tiden mellan sådd och skörd kan kortas från tre månader till två månader.

Selvaraju Kanagarajan ser hirsen som ett alternativ till ris, som är en basvara i det indiska köket. Risodling är den mest vattenkrävande odlingen, även med modern teknik. Mer av hirs i kosten skulle enligt honom vara bra för folkhälsan i Indien.

– Konsumtionen av ris och vete är också en orsak till att diabetes ökar i Indien. Vipphirs kan vara ett alternativ, som många till och med kan odla på sin egen bakgård.

Nyckelord

Kontakter

Selvaraju Kanagarajan
selvaraju.kanagarajan@oru.se
073-894 15 62

Bilder

Man vid bord som har paket framför sig
– Vipphirsen växer på torra jordar och kräver heller inte bekämpningsmedel eller gödning, säger Selvaraju Kanagarajan. Hirsen finns att köpa i Sverige, i lufttäta förpackningar eftersom den annars har kort hållbarhet.
Maria Elisson/Örebro universitet
Ladda ned bild
Porträtt av man
Selvaraju Kanagarajan, forskare i biologi vid Örebro universitet
Maria Elisson/Örebro universitet
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle. 

Följ Örebro universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet

Studie ger hopp om behandling mot mag- och tarmbesvär2.12.2025 10:09:22 CET | Pressmeddelande

Forskare vid Örebro universitet har tagit ett viktigt steg framåt i förståelsen av tarmsjukdomen IBS. För första gången har man kunnat visa, direkt i människans tarm, att smörsyra kan stärka tarmen. Studien ger nytt hopp om framtida behandlingar för de dagliga besvär som drabbar hundratusentals svenskar. – Vi såg en lucka i forskningen: man hade visat effekter i cellstudier och djurförsök, men den direkta påverkan i människans tarm var mindre utforskad, säger Rebecca Wall, forskare i mikrobiologi vid Örebro universitet.

Ny AI-teknik kan ge snabb och säker demensdiagnos27.11.2025 07:54:16 CET | Pressmeddelande

Forskare vid Örebro universitet har varit med och utvecklat två nya AI-modeller som kan analysera hjärnans elektriska aktivitet och med mycket hög träffsäkerhet skilja mellan friska personer och patienter med demenssjukdomar som Alzheimer. – Tidig diagnos är avgörande för att kunna sätta in proaktiva åtgärder som bromsar sjukdomsutvecklingen och förbättrar patientens livskvalitet, säger Muhammad Hanif, forskare i informatik vid Örebro universitet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye