Rekordskörd räddar inte ekonomin när spannmålspriserna pressar svenska lantbrukare

Enligt Jordbruksverkets prognos blir den totala spannmålsskörden för 2025 6,3 miljoner ton, vilket är 23 procent större än förra året och 21 procent över genomsnittet för de senaste fem åren. Orsaker till rekordskörden är flera gynnsamma faktorer: en stor höstsådd areal och en bra övervintring för höstvetet, tidigt vårbruk, en sommar med lagom mycket sol och regn samt ett lämpligt skördeväder som sparat både tid och pengar. 

Men bakom rekordsiffrorna döljer sig en tuff verklighet för många lantbrukare. Världsmarknadspriserna på spannmål har sjunkit med omkring 15 procent, samtidigt som kostnaderna för insatsvaror som gödsel, utsäde och växtskydd ligger kvar på samma höga nivå som 2024.

-Lönsamheten har svängt kraftigt de senaste åren. Global osäkerhet med klimatförändringar, tullkonflikt och krig påverkar lantbruket starkt. I år har skördarna varit goda, men med låga spannmålspriser är lönsamheten fortfarande för svag. Lönsamheten påverkas nu mer än någonsin av politiska beslut, och vi behöver långsiktiga villkor som gör det möjligt att klimatanpassa, investera och producera hållbart, säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund. 

Analysen bygger på två fiktiva växtodlingsgårdar som speglar olika delar av svenskt lantbruk, och därmed har olika förutsättningar för odling och skördar. Den ena omfattar 200 hektar och ligger i Mellansverige. Den andra gården är på 500 hektar och ligger längre söderut. Båda odlar brödvete, maltkorn och höstraps. Utfallet visar att båda gårdarna får ett negativt resultat med lägre lönsamhet i år än 2024, trots bättre skördar. Vinstmarginalen har varit negativ sedan 2023 för båda typgårdarna. I år väntas den större gården få något bättre vinstmarginal, medan gården i Mellansverige ligger kvar på samma nivå som 2024.  

-Jag känner igen mig i rapportens slutsats. Tack vare god skörd och effektiv produktion kan jag få verksamheten att gå runt, men marginalerna är små. Inför 2026 ser det tyvärr ut som att den svaga lönsamheten håller i sig. Produktionskostnaderna är högre än vad nuvarande marknadspris för skörd 2026 är. Även om mycket kan hända på marknaden tills nästa års skörd är bärgad och ska säljas så kan vi med bestämdhet säga att vi inte klarar ytterligare fördyringar på gödsel- och drivmedel, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF riksförbundsstyrelsen och spannmålsodlare i Arboga. 

Spannmålspriserna väntas ligga kvar på låga nivåer, vilket kommer göra ekonomin fortsatt pressad för växtodlarna under 2026. Samtidigt har svenskt lantbruk alla möjligheter att växa om förutsättningarna finns.  

-Jag vill kunna växa hållbart och vi bönder vill bidra till livsmedelsstrategins mål om att producera mer mat i Sverige, och med rätt beslut kan Sverige stärka sin beredskap, skapa fler jobb och minska klimatpåverkan. Men för att kunna producera mer krävs långsiktiga villkor och rätt verktyg från politiskt håll, avslutar Fredrik Andersson.  

För att stärka konkurrenskraften och säkra den svenska matproduktionen krävs åtgärder som: 

Gödsel till rimliga priser
Sverige och EU behöver en gemensam plan för växtnäring. På kort sikt måste gödsel till rimliga priser säkras genom slopade tullar för alla utom Ryssland och Belarus samt ett undantag för gödsel i den planerade koldioxidskatten. På längre sikt krävs satsningar på ökad inhemsk produktion av mineralgödsel och utveckling av fossilfria alternativ.  

Kompensation för en orimlig avgift
Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EUs nya utsläppshandelssystem ETS2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster. Antingen behöver regeringen tänka om och exkludera vår sektor eller kompensera företagen fullt ut. Annars får svenska lantbrukare svårigheter att konkurrera med sina europeiska kollegor. 

Säkerställ tillgången till växtskydd
Ett hållbart växtskydd är avgörande för stabila skördar. I dag fasas verksamma ämnen ut snabbare än nya lösningar godkänns, vilket gör att lantbrukarna får allt färre verktyg samtidigt som klimatförändringarna ökar trycket från nya skadegörare. Snabbare beslut, gemensamma EU-regler och modern teknik behövs för en mer effektiv och hållbar växtodling. 

Minska de dyra viltskadorna
Viltskador kostar lantbruket miljarder varje år och är en av de största orsakerna till försämrad lönsamhet. Effektivare viltförvaltning av vildsvin och hjort, fler tillåtna fällor och enklare möjlighet till skyddsjakt på hjort krävs för att lantbrukare ska kunna skydda sina grödor. 

Läs hela rapporten här.
Kalkylen för respektive gård finns att läsa under dokument.  

OM RAPPORTEN
Rapporten tas fram av Lantbrukarnas Riksförbund i samarbete med Hushållningssällskapet. Analysen bygger på två fiktiva svenska växtodlingsgårdar av olika storlek och i olika delar av Sverige. Analysen följer hur jordbruksföretagen påverkas av olika ekonomiska faktorer under året. Rapporten tas fram två gånger per år; en gång innan skörd och en gång efter skörd. Data i analysen har inhämtats löpande och bearbetats i september 2025.