EUs bioekonomistrategi är ett steg mot fossilfrihet och stärkt konkurrenskraft

”Det är positivt att bioekonomistrategin lyfter fram det lokala perspektivet, vilket stärker primärproducenternas roll i bioekonomins utveckling och erkänner jordbrukare, skogsägare och kooperativ som centrala aktörer. Nu behöver den svenska regeringen växlar upp sitt bioekonomiarbete och levererar en nationell bioekonomistrategi.”

Säger Paul Christiansson, LRFs vice förbundsordförande och fortsätter,

”Bioekonomi är en motor för hållbar utveckling, med potential att minska beroendet av fossila resurser och öka vår beredskap. Det hade varit önskvärt om strategin i ännu högre grad fokuserade på att stärka EU:s konkurrenskraft och strategiska autonomi för biomassa. Utan lönsamma och konkurrenskraftiga företag har vi ingen växande bioekonomi”. 

LRF kan konstatera att regelbördan inom de gröna näringarna är den största begränsningen just nu för en växande bioekonomi, och här räcker inte strategin till för att stimulera konkurrenskraftig och lönsam primärproduktion. EU behöver ta fram ett riktat förenklingspaket för bioekonomi som minskar regelbördan för svenskt jord- och skogsbruk.

Samtidigt vill EUs bioekonomistrategi bättre ta vara på restflöden inom jordbruket och använda avfall som en resurs. Den lyfter också fördelarna med ökat träbyggande, vilket gynnar familjeskogsbruket. Förslag kring upphandling, livscykelanalyser och demonstrationsprojekt, delvis kopplat till New European Bauhaus, är lovande.

”Lantbruket hade önskat att EUs bioekonomi strategi tydligare markerade behovet av att stärka primärproduktionen för att säkra livsmedelsförsörjningen och den inhemska råvarutillgången inom EU. En bredare finansiering vore också värdefull, inte bara resurser från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), forskningsmedel och kol- och naturkrediter”. Avslutar Paul Christiansson, LRFs vice förbundsordförande.