Ny prognos från Mobility Sweden visar på lägre takt i elektrifieringen till 2030 – Sverige riskerar att missa ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat

Risk för större klimatgap än tidigare uppskattat

Mobility Sweden presenterar idag sin uppdaterade prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Analysen visar att även med den antagna utvecklingstakten av elfordon kommer utsläppsminskningarna inte att vara tillräckliga för att nå Sveriges etappmål för inrikes transporter och heller inte målet inom ESR (Effort Sharing Regulation). Samtidigt riskerar flera tillverkare att missa sina CO2 krav beslutade av EU.

Mobility har tagit fram prognoser för personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar som alla visar att elektrifieringen av transportsektorn går långsammare än tidigare beräknat. I tabellen nedan redovisas nyregistreringsstatistik för året, den nya prognosen samt Naturvårdsverkets prognos för 2030.

Elektrifieringen av personbilar för privatkunder stannade av 2023, efter att regeringen slopade klimatbonusen i november 2022. Sen dess har förmånsbeskattningen och företagen hållit uppe marknaden för elbilar. De nya styrmedel som införts under mandatperioden har inte fått avsedd effekt. Senaste månaderna ser vi en viss ljusning hos privatkunder till följd av sänkt ränta och kampanjer.

Elektrifieringen av lätta lastbilar, som kom igång senare än personbilar, har påverkats negativt av konjunkturläget, byggkrisen och trots politiska incitament har utvecklingen inte gått tillräckligt snabbt. Med förlängningen av Klimatpremien som regeringen beslutade i budgeten för 2026 för lätta lastbilar kan marknaden för elektriska lätta lastbilar öka till 2030.

Den nya prognosen för tunga lastbilar är väsentligt lägre än tidigare prognos. Tillgången av elektriska tunga lastbilar utgör ingen begränsning idag, utan finns för de flesta transsportuppdag för lokal och regional trafik. Att de kommersiella transporternas elektrifiering avstannat beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnad för ellastbilen och bygga ut laddinfrastrukturen har inte varit tillräckliga och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som är dyrare än de fossila.

• Politiken brister i tempo med en mandatperiod kvar. De införda åtgärderna är räcker inte och gapet bara växer trots att varningssignalerna har funnits länge, samtidigt som lösningar och förslag finns tillgängliga som gynnar både elektrifieringen och vår konkurrenskraft, säger Mattias Bergman, VD på Mobility Sweden.

Sammantaget ligger Mobility Swedens prognos väsentligt lägre än vad Naturvårdsverket räknat med att nå i elektrifieringstakt till 2030. Gapet är större än vad myndigheter och regeringen tidigare beräknat. Det innebär att Sverige behöver införa ytterligare kraftfulla styrmedel och åtgärder för att hinna ikapp och leverera på sina klimatåtaganden.

• Elektrifieringen går inte tillräckligt snabbt. Transportsektorn ligger efter och ESR-målet missas med ett ännu större underskott än myndigheterna tidigare räknat med, fortsätter Mattias Bergman.

Prognoser och metodik

Den nya prognosen baseras på registreringsdata från de senaste tre åren och följer tangenten i den utveckling som dessa data indikerar.

Naturvårdsverket och Regeringens bedömningar

Enligt Naturvårdsverkets4 scenarier för elektrifiering ökar elanvändningen inom vägtrafiken kraftigt – från knappt 2 TWh 2023 till cirka 7 TWh år 2030. Trots denna elektrifiering bedömer Naturvårdsverket att de nuvarande styrmedlen inte räcker: etappmålet för inrikes transporter (minst –70 % utsläppsminskning jämfört med 2010) bedöms inte uppnås till 2030. I rapporten pekar myndigheten på ett gap på cirka 6 miljoner ton CO₂-ekvivalenter gentemot transportmålet till 2030 under ett scenario med beslutade styrmedel. Sammanfattningsvis konstaterar Naturvårdsverket att varken transportmålet eller ESR-målet troligen kommer att nås med dagens styrmedel.

Samtidigt har regeringen under 2025 föreslagit åtgärder för att effektivisera elektrifieringen. Ett betänkande överlämnades i januari där bland annat undantag för el- och vätgasdrivna lastbilar i lokala trafikföreskrifter lyfts fram. Regeringen och Miljömålsberedningen har också betonat att det nationella etappmålet för inrikes transporter år 2030 ska bevaras, trots att det bedöms vara svårnått. I sitt slutbetänkande (SOU 2025:107) föreslår Miljömålsberedningen att ambitionsnivån för 2030-målet ska ligga fast. För att stärka målstyrningen föreslås också nya indikatorer och mål kopplade till utfasning av fossila bränslen och elektrifiering som komplement till EU-lagstiftningen.

När ni använder information och statistik från Mobility Sweden, vänligen ange källa.

För pressfrågor kontakta Joanna Askeljung, tfn 072-201 37 14 eller via epost:joanna.askeljung@mobilitysweden.se