Ny statistik visar: Skräpet i Sverige minskar

Över 90 procent av allt skräp som hamnar på gator, torg och i parker är engångsprodukter och nästan två tredjedelar av skräpet innehåller plast. Fimpar är fortsatt det vanligaste plastskräpet och står för nästan hälften av all nedskräpning, 46 procent, visar årets mätning.  

Skräpmätningen ligger till grund för beräkningen av den produktavgift som producenter av vissa engångsplastprodukter ska betala för att kompensera kommunernas städkostnader. För 2024 rapporterade kommunerna in nära 600 miljoner kronor i städkostnader. 

Så skräpigt är det

För att få en känsla av hur skräpigt det är har vi översatt den genomsnittliga skräpmängden per 10 kvadratmeter till en yta som motsvarar en trottoar eller gångväg som är 1 kilometer lång och 3 meter bred. Tänk dig att du går den sträckan till jobbet – då skulle du passera ungefär ett skräpföremål för varje meter du tar.

Topp 3 vanligaste skräpen

Tittar vi på enskilda typer av skräpföremål så är fimpar vanligast, de står för nästan hälften av allt skräp. Därefter kommer snusprillor, följt av mjuka omslag – exempelvis förpackningar för godis, glass och snacks och plastbestruket papper som hamburgerpapper och wrappapper.  

1. Fimpar 46 % 

2. Portionssnus 23 %  

3. Mjuka omslag 8 %  

Skräpet har minskat med 30 procent

På en övergripande nivå har nedskräpningen minskat sedan 2023, från 4,86 till 3,39 skräpföremål per 10 kvadratmeter. Det är en minskning med 30 procent. 

– Det är glädjande att se att nedskräpningen minskar. Det är ett resultat av flera riktade satsningar, så som utbildning, informationssatsningar och lagstiftning. Samtidigt är det viktigt att vi fortsätter det förebyggande arbetet. För att nå målen krävs både långsiktighet och fortsatt samverkan mellan myndigheter, näringsliv och allmänhet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Sverige har bland annat som mål att halvera nedskräpning av engångsplastförpackningar till 2030. Även fimpar ska minska med hälften till 2030. 

Tittar vi på några av de vanligaste skräpföremålen kan vi se att: 

• Fimpar har minskat från 2,33 till 1,56 föremål per 10 kvadratmeter, motsvarande 33 procent. För snus syns ingen signifikant skillnad. 

• Plastkorkar – som sedan juli 2024 ska sitta fast på sina flaskor – har minskat med 62 procent. 

• Mycket tunna plastpåsar (för frukt och grönt) har minskat med 73 procent. För plastbärkassar syns ingen signifikant skillnad. 

• Plastsugrör/omslag till sugrör har minskat med 62 procent. 

• Påsklämmor har minskat med 81 procent. 

Minskningarna kan bland annat förklaras av nya regleringar, som skatten på plastpåsar och krav på fastsittande korkar. Flera påsklämmor har dessutom fått tydligare färger för att lättare upptäckas. Att fimparna minskar kan delvis förklaras av minskad rökning, men även att rökare blivit bättre på att fimpa rätt. Samtidigt är det också positivt att nedskräpningen av snus inte visar någon signifikant ökning, trots att antalet snusare blivit fler. 

– Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräpet, eftersom de produkter som står i fokus i dag kan ersättas av nya material och nya engångsartiklar i morgon. Vi behöver följa utvecklingen så att vi snabbt kan agera om det börjar gå åt fel håll, säger Johanna Ragnartz. 

Oroande nog syns inga signifikanta minskningar av engångsmuggar och matförpackningar – produkter där förbrukningen enligt nationella mål ska halveras till 2026 jämfört med 2022. Detsamma gäller mjuka omslag, där målet är att nedskräpningen ska ha minskat med 50 procent till år 2030 jämfört med 2023. 

_______________________________________

Bakgrund till den nationella skräpmätningen 
Förordningen om nedskräpningsavgifter är en del i EU:s engångsplastdirektiv. Den innebär att kommuner kommer att få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsprodukter som kommer att stå för den kostnaden. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten.  

För att räkna ut hur mycket kommunerna ska få betalt för uppstädningen av vissa engångsprodukter behövs bland annat uppgifter om hur mycket pengar kommunerna lägger på städningen totalt och hur stor del av skräpet som utgörs av de produkter som producenterna ska betala för. 

Håll Sverige Rent har under åren 2023 och 2025 på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en nationell skräpmätning för att få information om vilken andel dessa skräp utgör i förhållande till varandra och den totala skräpmängden.  

Skräpet mättes i 40 slumpvis utvalda kommuner i Sverige. Mätningarna gjordes i centralorten i kommunen, som ofta också är den största orten i kommunen. Mätningen utförs alltså på platser som städas regelbundet, så resultaten visar hur mycket skräp som ligger på marken ”inklusive” städning.  

Med hjälp av mätningarna har sedan ett resultat för hela Sverige kunnat räknas ut.