Så ska radiologin bli mer flexibel och framtidssäker

Satsningen finansieras av Regionsledningskontoret i Region Stockholm samt med medel från den nationella satsningen på cancervården via RCC Stockholm Gotland.

Gemensamt system ska stärka infrastrukturen och kvaliteten i vården

För ett antal år sedan blev det möjligt för alla sjukhus i regionen att se varandras bilder, även om systemen var separata. Det var ett stort steg framåt. Nu tas nästa steg: att samla allt i ett gemensamt bild- och funktionssystem, så kallat RIS/PACS.

- Från slutet av 2026, början av 2027, börjar vi successivt flytta in ett sjukhus i taget i det nya systemet. När alla är anslutna kommer vi att fungera som ett sammanhållet sjukhus vad gäller bilddiagnostik – inte bara inom radiologi, utan även patologi och andra bildgivande verksamheter som operationsbilder och gynekologiska ultraljud. Det vi bygger är ett så kallat Enterprise Imaging, där all bilddata från alla sjukhus lagras i samma system, säger Mathias Axelsson, funktionschef Medicinsk diagnostik, Karolinska Universitetssjukhuset.

Systemet kommer att göra att sjukhusen kan hjälpa varandra utan att skicka patienter eller remisser.

- Vi kommer att kunna lastbalansera och det blir lättare att konsultera varandra och låta den med bäst kompetens ta hand om undersökningen. Allt det här underlättar prioritering, undersökning, granskning och multidisciplinära konferenser. Dessutom får vi en lagringslösning med hög kapacitet, fortsätter Mathias Axelsson.

Standardisering av radiologiska undersökningar och enat kodverk

För att det här ska bli möjligt krävs flera parallella insatser. Ett av dessa är ett enat kodverk för radiologi, med tydliga och begränsade koder baserade på europeiska riktlinjer.

- De flesta bild- och funktionssystem bygger fortfarande på Socialstyrelsens kodverk från 1990-talet. Det har inte uppdaterats sedan dess, vilket har lett till att alla har skapat egna varianter. Bara i Region Stockholm finns ett dussintal olika versioner – och i Sverige har vi ytterligare 20 regioner, säger Rikard Lövström, läkare, senior hälsodataexpert på Karolinska Universitetssjukhuset och projektledare för det enade kodverket.

Innan kodverket får en gemensam standard har en omfattande kartläggning av radiologiska undersökningar gjorts på regionens sjukhus och olika enheter. Idag används olika namn för samma undersökning, vilket skapar förvirring och risker.

- Vi har gått igenom hundratals undersökningar inom bland annat MR, DT, ultraljud, PET och slätröntgen. Genom vår kartläggning och kommande arbete med framtagning av gemensamma namn som fungerar för alla, blir det lättare att dela arbete mellan sjukhusen och vi stärker patientsäkerheten, säger Elin Boija, radiolog på Karolinska Universitetssjukhuset och projektledare för kartläggningen av undersökningsnamn inom Karolinska.

Kodverk har vuxit fram överallt och nu försöker man samla dem i större, gemensamma system. Internationellt går utvecklingen mot Snomed CT – en referensterminologi som täcker allt som görs i vården.

- Vår lösning handlar om att mappa våra befintliga kodverk mot ”moderskeppet” Snomed CT – ett kodverk som inte bara är en lista med koder, utan en struktur där varje kod representerar ett begrepp som hänger ihop med andra begrepp. På sikt får vi ett system som hänger ihop med radiologi, patologi, patientmöten och allt från ärftlighetsinformation till blodtrycksmätningar. Det är ett gemensamt språk för vården i Sverige och internationellt, säger Rikard Lövström.

Arbetet är komplext. Systemet måste fungera här och nu, men också hänga ihop med den långsiktiga lösningen. När det är klart beräknas satsningen spara enormt mycket tid och arbete.

- Det kommer att ge rörlighet – patienter ska kunna flytta mellan enheter och regioner, och undersökningar ska kunna delas och användas överallt. Idag är det svårt att skicka patienter inom Region Stockholm, ännu svårare mellan regioner. Vi vill att vården ska bli mer flexibel och att information ska följa patienten. Dessutom kan det bli en modell för resten av landet – en regional standard som förhoppningsvis blir nationell. Det gör det möjligt att jämföra statistik, väntetider och undersökningstyper och säkerställa att vi gör rätt saker, säger Rikard Lövström.

Undersköterskor blir också en nyckel för att öka kapaciteten

Ett ytterligare initiativ för att öka kapaciteten är en uppgiftsväxling som gör att undersköterskor kan ta större ansvar och frigöra tid för sjuksköterskor.

Idag finns utbildningen till röntgensjuksköterskor bara på åtta orter i landet, och antalet som examineras räcker inte för att täcka behovet. För att möta bristen och det kommande generationsskiftet startades för knappt två år sedan ett arbete med att fördela uppgifter på ett mer hållbart sätt. Idag erbjuds undersköterskor som redan arbetar på röntgen på Karolinska Universitetssjukhuset kompetensutveckling för att ta över vissa uppgifter från röntgensjuksköterskorna.

- Vi har nu en strukturerad utbildning på plats med föreläsningar och träning vid tio tillfällen och den av avslutas med en examination. Vi har ett utbildningsspår inom ultraljud och ett inom MR. Intresset har varit mycket stort, även om schemaläggning har begränsat antalet deltagare i denna inledande pilot. För nästa fas planeras ett DT-spår, säger Maria Sandell, biträdande kompetens- och utbildningsansvarig, MDK, Karolinska Universitetssjukhuset.

Utbildningen innehåller ämnen som vaskulär access, hygien och sterilt arbete och patientbemötande Deltagarna får dessutom grundläggande kunskap om ultraljuds- och MR-teknik, relevant anatomi samt arbetsflöden för respektive undersökning – från säkerhetskontroller och förberedelser till positionering.

För att sedan realisera uppgiftsväxlingen krävs inte bara examinationen. Cheferna måste även delegera vissa uppgifter till nyutbildade undersköterskorna, till exempel att sätta infarter.

- Varje yrkesroll har en viktig funktion för helheten och på ett högspecialiserat sjukhus måste alla leverera på topp varje dag. Kompetensutveckling är avgörande för att alla ska kunna bidra, utvecklas och vilja stanna kvar, säger Maria Sandell.

Nationell satsning på förbättringsprojekt för att utveckla cancervården Under 2024 och 2025 har RCC fördelat 220 miljoner kronor per år till flera hundra olika förbättringsprojekt inom områdena rehabilitering, palliativ vård, bilddiagnostik och patologi. Satsningen spänner från små, lokala punktinsatser till nationellt sammanhållna, långsiktiga förändringar. Oavsett omfattning är syftet med insatserna detsamma: att korta ledtider i enlighet med målen inom de standardiserade vårdförloppen, att förbättra cancerrehabiliteringen och den palliativa vården för barn och vuxna samt att göra vården mer jämlik och tillgänglig. Medlen kommer från den statliga satsningen på cancervården. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelat var sin del av medlen till projekt i respektive sjukvårdsregion.