När skolan gör barn sjuka av stress
17.12.2025 07:30:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Allt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt och utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning från Umeå universitet pekar i stället på skolan själv. Den visar hur betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.

Under de senaste decennierna har allt fler svenska ungdomar rapporterat stress, oro och psykosomatiska besvär. Utvecklingen syns i många länder, men ökningen är särskilt tydlig i Sverige, inte minst bland flickor. Samtidigt har förklaringarna ofta kretsat kring individen, sårbarhet, copingstrategier (att hantera stress, påfrestningar och svåra situationer) och livsstil.
I sin avhandling vänder doktoranden Matthew Cashman blicken åt ett annat håll. I stället för att fråga vem som mår dåligt, frågar han varför skolan i allt högre grad blivit en plats där psykisk ohälsa tar form.
– Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige, och den begränsade förståelsen för vad som driver dessa trender, motiverade mig till att genomföra den här studien, säger Matthew Cashman.
Avhandlingen bygger på stora internationella och nationella datamaterial och visar ett tydligt mönster. Elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat. Under de senaste årtiondena har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav.
Det handlar inte bara om prov och betyg. Det handlar om en vardag där elever tidigt lär sig att bli bedömda, rangordnade och jämförda. Ofta med framtiden som ständig måttstock.
– Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga utan i hög grad påverkas av hur skolmiljön är strukturerad och hur eleverna tolkar den, säger han.
Flickor betalar ett högre pris
Ett av de tydligaste resultaten rör könsskillnader. Flickor rapporterar oftare stress kopplad till skolarbete, höga akademiska förväntningar och rädsla för att misslyckas.
Avhandlingen visar att dessa erfarenheter inte uppstår av sig själva. De formas i samspelet mellan skolans krav och hur eleverna själva uppfattar vad som är viktigt, riskfyllt eller avgörande för deras framtid.
– Könsskillnader var särskilt tydliga, där flickor oftare rapporterade stress kopplad till akademiska förväntningar, säger Cashman.
Politikens dolda betydelse
Ett centralt bidrag i avhandlingen är att visa hur psykisk ohälsa bland ungdomar inte kan förstås enbart som ett individuellt problem. I stället pekar forskningen på politiska beslut och institutionella strukturer. Dessa skapar villkor som påverkar hur stress uppstår och hanteras.
– Forskningen visar att politiska beslut, såsom betygssystem, ansvarsmekanismer och organiseringen av elevstöd, spelar en avgörande men ofta förbisedd roll i att forma ungdomars psykiska hälsa, säger Cashman.
Resultaten väcker frågor om hur samhället möter ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis produceras i skolans strukturer räcker det inte med fler individuella insatser, menar Cashman. I stället behövs ett bredare samtal om hur utbildningssystemet är utformat och vilka signaler det sänder till unga om värde, prestation och framtid berättar han avslutande.
Nyckelord
Kontakter
Matthew CashmanPostdoktor
Matthew Cashmans huvudspråk är engelska.
Charlotte StåhlKommunikatörSamhällsvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 74 89charlotte.stahl@umu.seBilder

Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Nyupptäckt mekanism kan hjälpa äggstockscancerceller att stänga av tumörhämmande gener19.11.2026 13:14:41 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur kemiska modifieringar av RNA styr ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att tumörhämmande gener stängs av i äggstockscancerceller. Resultaten ger ny kunskap om sjukdomen och kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsstrategier för höggradig serös äggstockscancer.
När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd17.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum