Utbredd AI-användning i kommunerna - men brist på styrning och utbildning

Samtliga kommuner som svarat på undersökningen använder AI i någon form. Men i de flesta fall sker användningen sporadiskt och drivs av enskilda medarbetare snarare än genomgående i organisationen eller utifrån gemensam styrning. Endast var fjärde kommun har en AI-strategi på plats, trots att tekniken används brett i verksamheten.

– Det är anmärkningsvärt att AI används brett utan att det finns tydliga riktlinjer för varför och hur tekniken ska användas. Det riskerar att leda till både ineffektivitet och rättsosäkerhet. Kommunerna behöver stärka styrningen och i det arbetet involvera fackliga företrädare. Den svenska modellen har tjänat oss väl i tidigare teknikomställningar, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.

Undersökningen visar att AI främst används av kommunerna för administrativa uppgifter som översättning, mötesanteckningar och textbearbetning. Det används också inom andra centrala verksamhetsområden såsom utbildning och skola samt ledning och styrning. Men tekniken används i betydligt lägre grad inom områden där AI ofta lyfts fram som en lösning på långsiktiga samhällsutmaningar, till exempel använder endast var fjärde kommun AI inom miljö och hållbarhet.

Endast sju procent av kommunerna har gett alla medarbetare någon form av kompetensutveckling på området. I många kommuner begränsas kompetensutvecklingen till chefer eller särskilda specialistfunktioner, trots den breda användningen i det dagliga arbetet.

– Förväntningarna på kommunernas AI-användning är höga, men utan kompetensutveckling lämnas ansvaret på individnivå. Det är inte hållbart, vare sig för verksamheten eller för arbetsmiljön. Dessutom anger var femte att de är beredd att byta arbetsgivare på grund av bristande AI-mognad. Det är illavarslande för en sektor som redan kämpar med kompetensförsörjningen, säger Anna Nitzelius.

Rapporten pekar också på stora skillnader mellan storleken på kommunen. Större kommuner har i betydligt högre grad strategier, riktlinjer och utbildningsinsatser på plats medan mindre kommuner i lägre grad har det. Därför är det viktigt med ökad samordning och tydligare nationellt stöd för att AI-utvecklingen ska komma alla kommuner och medborgare till del.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes under perioden 24 september-17 november 2025 genom en enkät som skickades till alla 290 kommuner i Sverige. 170 kommuner besvarade enkäten vilken ger en svarsfrekvens på 59 procent. Indelningen av kommunerna efter befolkningsstorlek har utförts efter en relativt jämn fördelning så att respektive grupp ska vara tillräckligt stora i antalet observationer.

I rapporten används också siffror från Akavias AI-panel 2025. Den genomfördes 13 maj–26 maj 2025 och bygger på svar från 3 845 medlemmar.

För mer information, vänligen kontakta
Filip Lindmark, pressansvarig Akavia
0706-65 29 55 eller filip.lindmark@akavia.se

Om Akavia
Akavia är fack- och professionsförbundet för de som vill mer, som tror på sin kompetens och förmåga att få saker att hända. För de som kunnigt och tryggt driver utvecklingen framåt, för en upplyst framtid. Förbundet bildades av Civilekonomerna och Jusek 2020 och samlar i dag 145 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Akavia är partipolitiskt obundet och det tredje största förbundet inom Saco.