Nytt AI-index visar växande klyfta i arbetslivet

Nästan varannan yrkesverksam akademiker använder i dag AI regelbundet i arbetet. Samtidigt uppger bara två procent att AI är fullt integrerat i organisationen, vilket visar att utvecklingen ofta drivs av enskilda medarbetare snarare än genom strategisk styrning.

Bland Akavias två största medlemsgrupper, ekonomer och jurister, gör AI-utvecklingen tydliga avtryck. Varannan ekonom använder redan AI i arbetet, och en tydlig majoritet räknar med att tekniken snabbt förändrar hur analys, beslutsstöd och rapportering görs.

Bara omkring var tredje jurist använder AI regelbundet, trots att de flesta bedömer att AI kommer att påverka det juridiska arbetet de närmaste åren, vilket pekar på ett växande gap mellan förväntad påverkan och faktisk beredskap.

– AI blir alltmer ett självklart arbetsverktyg, men på alldeles för många arbetsplatser sker användningen utan strategisk styrning. Våra medlemmar tar i stor utsträckning själva ansvar för sin kompetensutveckling på området men arbetsplatser har mycket att vinna på att ta ett helhetsgrepp och se AI som en verksamhetsfråga snarare än en IT-fråga, säger Hanna Birath, sakkunnig på Akavia och rapportförfattare.

Låg AI-mognad en konkurrensnackdel

Akavias nya AI-index, som mäter både faktisk användning och organisatoriska förutsättningar, visar att ingen bransch ens är i närheten av hög AI-mognad. Telekom och IT ligger högst, medan stora delar av offentlig sektor hamnar betydligt lägre. När indexet kombineras med mått på hur exponerade olika yrken är för AI framträder ett tydligt glapp: i flera yrken är potentialen hög, men beredskapen låg.

Rapporten visar också att låg AI-mognad håller på att bli en konkurrensnackdel. Sex av tio akademiker anser att det är viktigt att arbetsgivaren ligger långt fram i AI-användningen, och var femte är beredd att byta jobb om så inte är fallet. Bland yngre är andelen ännu högre.

– Strategiskt AI-arbete är inte längre en framtidsfråga och arbetsgivare som inte tar ett samlat grepp riskerar både att tappa kompetens och att missa produktivitetsvinster. Vårt AI-index visar att AI ännu inte har fått fullt genomslag i svenskt arbetsliv ens i de mest tekniknära verksamheterna. Men det visar också på en betydande potential, säger Hanna Birath.

Akavia pekar på tre avgörande faktorer för en hållbar AI-omställning: bred och relevant kompetensutveckling, tydlig strategisk styrning samt ökad samverkan mellan arbetsgivare och fackliga parter. Utan detta riskerar AI att stanna vid individuella effektiviseringar i stället för att bidra till innovation och utveckling på samhällsnivå.

Fler fakta från rapporten:

• 49 procent använder AI regelbundet i arbetet – en ökning med 13 procent sedan 2023
• Endast två procent uppger att AI genomsyrar hela organisationen
• 37 procent säger att AI används av enstaka personer snarare än strukturerat
• Var sjätte använder privata konton för AI-verktyg i jobbet
• Var femte betalar själv för AI-verktyg som används i arbetet

Om rapporten

Akavia har sedan 2023 noga undersökt AI-utvecklingen bland förbundets medlemmar. Undersökningen 2025 genomfördes 13 maj –26 maj och besvarades av 3 845 medlemmar. Resultatet är viktat för att representera medlemsgruppen i stort. I rapporten redovisas också resultat från undersökningarna som genomfördes 2024 och 2023. Rapporten Från potential till praktik – så formar AI framtidens arbetsliv är den tredje i ordningen där Akavia följer AI-utvecklingen över tid.

Om Akavias AI-index

För att få en samlad bild av hur långt olika delar av arbetsmarknaden har kommit i användning och integrering av artificiell intelligens samt identifiera var behov av insatser finns har Akavia tagit fram ett AI-index. Indexet bygger på sammanvägda svar från Akavias yrkesverksamma medlemmar och speglar både faktisk användning av AI och organisatoriska förutsättningar.

Indexet baseras på en PCA-analys som resulterar i sex delindex som tillsammans bildar ett huvudindex med ett maximalt värde på 100. Ett högt indexvärde indikerar att AI används mer strukturerat, med tydliga organisatoriska ramar och stödjande processer. Ett lågt värde tyder i stället på att användningen är begränsad, fragmenterad eller i hög grad individberoende, ofta utan tillräcklig kompetensutveckling eller strategisk förankring. 

För mer information, vänligen kontakta
Filip Lindmark, pressansvarig
filip.lindmark@akavia.se eller 0706-65 29 55

Om Akavia
Akavia är fack- och professionsförbundet för de som vill mer, som tror på sin kompetens och förmåga att få saker att hända. För de som kunnigt och tryggt driver utvecklingen framåt, för en upplyst framtid. Förbundet bildades av Civilekonomerna och Jusek 2020 och samlar i dag 145 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Akavia är partipolitiskt obundet och det tredje största förbundet inom Saco.