Filmer avslöjade kycklingindustrin – nu följer Uppdrag granskning upp vad som hänt

Varje år dödas över 100 miljoner kycklingar i Sverige för att bli mat. För att kunna föda fram alla kycklingar finns det i kycklingindustrin flera generationer med så kallade avelsdjur. Kycklingarna som hamnar på människors tallrikar har både föräldrar och mor- och farföräldrar. Det multinationella företaget Aviagen dominerar på den globala marknaden när det gäller kycklingavel, framför allt använder de sig av en kycklinghybrid som de kallar Ross 308. Företagets svenska del, Aviagen Swechick, är baserat i Skåne. 99 procent av svenska kycklingar – som till exempel säljs under märkena Kronfågel och Guldfågeln – härstammar från företaget.

En person från Djurrättsalliansen tog anställning på företaget och filmade med dolda kameror när hen arbetade i djurstallarna. Materialet blev grunden till Uppdrag gransknings program ”Kycklingens pris”, som sändes hösten 2023. Reaktionerna på hur fruktansvärt avelsdjuren behandlades blev starka, men i veckans uppföljande avsnitt av Uppdrag granskning, ”Älskade kyckling”, framkommer att ingenting har hänt i Sverige sedan programmet sändes. Länsstyrelsen har inte varit på plats och gjort en enda djurskyddskontroll, trots att filmerna visade hönor som åt varandra levande. Myndigheten skyller på att riskerna för fågelinfluensa varit för hög, någonting som SVT kan visa bara gällde sju av de 24 månader som länsstyrelsen haft på sig att agera. Landsbygdsministern Peter Kullgren är också med i programmet, men han bollar vidare frågorna till branschen och vill inte uttala sig om länsstyrelsens ickeagerande.

Påverkade norskt beslut
Även internationellt fick avslöjandet från 2023 spridning, bland annat i Norge, som är ett av de länder som köper in avelsdjur från det granskade företaget i Sverige.

I januari 2026 kom beskedet att den norska kycklingbranschen beslutat att fasa ut så kallade ”snabbväxande kycklingar”, som hybriden Ross 308, och ersätta dem med en något mer ”långsamtväxande” hybrid. I Uppdrag gransknings program menar både dagligvaruhandeln och djurskyddsorganisationer – som under lång tid jobbat för att industrin ska fasa ut de så kallade snabbväxande hybriderna – att Djurrättsalliansens filmer varit starkt bidragande.

Djurrättsalliansen ser det norska beslutet som ett bevis på att det filmmaterial som tagits fram har lett till att människor krävt förändringar, vilket har tvingat branschen att agera. Men Djurrättsalliansen menar att prata om ”långsamtväxande” kycklingar i sammanhanget blir missvisande då skillnaden i tillväxttakt jämfört med Ross 308 är marginell. Beslutet i Norge innebär en åtgärd som inte kommer att resultera i någon verklig skillnad för djuren.

– Att byta till en annan kycklinghybrid är att lura människor att tro att de kan äta kyckling med gott samvete, trots att det är allt annat än sant. Djuren får det inte bättre, då det grundläggande problemet är det som de utsätts för från födsel till död. Men det gynnar däremot branschen som kan fortsätta tjäna pengar på att föda upp och döda kycklingar. Det handlar om ekonomiska vinstintressen, inte omtanke om djuren. Tillsammans kan vi genomskåda detta drag och kräva en verklig förändring utifrån empati. Vi kan engagera oss för att avveckla kycklingindustrin helt och hållet, säger Malin Gustafsson, talesperson för Djurrättsalliansen.

Unikt avslöjande av en dold industri
Få människor har insyn i hur det går till när kycklingar blir till mat och än mindre vad kycklingarnas äldre släktingar har fått utstå. Djurrättsalliansens filmmaterial från 2023 visade för första gången vardagen för djuren i den delen av branschen.

– Vi valde att granska det största avelsföretaget då det knappt fanns någon insyn i djurens situation i den delen av industrin. Våra filmer visar vilket sjukt system människor har skapat och vad det innebär för djuren. Vi är glada att filmmaterialet visas på SVT igen, då det tyvärr fortfarande är aktuellt då djurens verklighet fortsatt är densamma. Vi hoppas att allt fler reagerar och agerar så att det här djurplågeriet kan få ett slut. För djurens skull, välj växtbaserat, säger Malin Gustafsson.

Innan Uppdrag granskning publicerade det första programmet om Aviagen försökte de själva få komma in på någon av företagets 13 gårdar för att filma, men blev inte insläppta. Aviagen ville inte heller själva filma i stallarna och visa det för SVT.

– När det gäller att visa hur de här djuren lever och dör så var strategin att arbeta undercover det enda sättet att få ut filmmaterialet. Det handlar om dolda och insynsskyddade industrier som själva inte visar hela sanningen. Och för oss i Djurrättsalliansen är det en självklarhet att göra det som krävs för att synliggöra djurens livsöden för att få till en förändring, säger Malin Gustafsson.

Filmerna visar industriella, smutsiga fabriksmiljöer där tusentals hönor och tuppar lever på ett och samma golv. På bara en gård finns uppemot 20 000 djur.

Kycklingarna som vi människor äter är genetiskt avlade för att växa snabbt så att de kan dödas tidigt, vid cirka fem veckors ålder. Även avelsdjuren bär på samma snabbväxande gener, men de behöver överleva till könsmogen ålder för att kunna lägga ägg och på så vis ”producera” nästa generation kycklingar. Om avelsdjuren skulle äta så mycket som de vill skulle de växa ihjäl sig och den ”lösning” industrin har på detta ”problem” är att svälta avelsdjuren. Detta leder i sin tur till stress, rädsla, frustration och annan ohälsa.

Djurrättsalliansens filmmaterial visar hönor med brutna höfter, kala kroppar och öppna sår. Under tiden som personen arbetade undercover kunde hen också dokumentera hur djur systematiskt avlivades på ett olagligt sätt – ingen bedövning genomfördes och ingen kontroll av att djuren var döda gjordes.