Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården

Forskningsprojektet Stadens ansikten blir bok och utställning på Stadsmuseet

2.3.2026 13:23:13 CET | Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården | Pressmeddelande

Dela

400 000 porträtt från 1860–1930 har bevarats i Stadsmuseets samlingar. Lika många levnadsöden. Genom AI och tvärvetenskaplig forskning har 40 000 av dem nu lyfts från magasinshyllan in i den digitala tidsåldern. Vad kan dagens teknik få bilderna att berätta? Se Stockholms historia i ansiktet.

En okänd familj med tre barn. Porträttet skiljer sig från samtidens väl arrangerade familjebilder. Kläder och visitkort tyder på mitten av 1860-talet. Fotograf: okänd
En okänd familj med tre barn. Porträttet skiljer sig från samtidens väl arrangerade familjebilder. Kläder och visitkort tyder på mitten av 1860-talet. Fotograf: okänd

Stadsmuseet, Stockholm
Fri entré
Utställning: 11 mars 2026 – 28 februari 2027
Pressvisning: 9 mars 2026 kl. 10.00

Genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare och experter från Stadsmuseet i Stockholm, Stockholms stadsarkiv, Stockholms universitet och Uppsala universitet har historiska porträtt kopplats till biografisk information från Rotemansarkivet. I kombination med specialutvecklad ansiktsigenkänning har tidigare okända stockholmare nu kunnat lyftas fram ur historiens skuggor.

På 1860-talet exploderade porträttfotografin i Stockholm. Ateljéer öppnade i snabb takt och visitkort med porträtt spreds som en viktig del av identitetsskapande. Fotoalbum blev mode och alla ville bli förevigade: pigor, grosshandlare, skådespelerskor, sjömän och änkor. Flera ateljéer drevs av kvinnor, och snart kunde man även gå till fotografen i arbetarstadsdelar. Samtidigt användes fotografiet som verktyg för kontroll och övervakning.

– Porträtten berättar inte bara hur människor såg ut, utan vilka de faktiskt var och hur de levde sina liv i en stad som förändrades snabbt. Genom att kombinera ansiktsigenkänning med historiska arkiv kan vi nu se mönster i sociala strukturer, yrkesliv, modets uttryck och hur människor ville framställa sig själva, berättar forskningschef och redaktör Rebecka Lennartsson.

Resultaten från det unika forskningsprojektet presenteras i en rikt illustrerad antologi på Stockholmia förlag och en utställning på Stadsmuseet. Här får besökare möta 1800-talets stockholmare ansikte mot ansikte – och se hur ny teknik ger historien nytt liv.

– Utställningen visar människors liv och vardag på nära håll, och hur porträtten speglar tiden. Besökaren får ta del av minnen, makt, mysterier, besvärjelser och dolda berättelser. Kanske till och med hitta sin historiska tvilling, säger utställningsproducent Anna Seidevall Byström.

PRESSVISNING MÅNDAG 9 MARS KL 10.00
Se utställningen och träffa producent Anna Seidevall Byström och forskningschef och redaktör Rebecka Lennartsson som svarar på frågor.
Kaffe/te/morgonmacka serveras.
Vänligen OSA senast torsdag 5 mars till pressansvarig Tom Povolny. Se kontaktuppgifter nedan.

Det går också bra att boka en egen visning. Hör av dig så hittar vi en tid som passar.

För mer information om utställningen kontakta producent:
Anna Seidevall Byström
E-post: anna.seidevall.bystrom@stockholm.se
Telefon: 08-508 31 658

För mer information om antologi och forskningsprojekt kontakta forskningschef och redaktör:
Rebecka Lennartsson
E-post: rebecka.lennartsson@stockholm.se
Telefon: 08-508 31 733

Nyckelord

Kontakter

Bilder

En okänd familj med tre barn. Porträttet skiljer sig från samtidens väl arrangerade familjebilder. Kläder och visitkort tyder på mitten av 1860-talet. Fotograf: okänd.
En okänd familj med tre barn. Porträttet skiljer sig från samtidens väl arrangerade familjebilder. Kläder och visitkort tyder på mitten av 1860-talet. Fotograf: okänd.
Ladda ned bild
Hildur Slöör Larsson gifte sig 1899 med grosshandlaren Rikard Slöör. Halvliggande över en isbjörn poserar hon som en odalisk, inspirerad av det exotiska och orientaliska som var populärt i Europa vid seklets slut. Fotograf: Frans G Klemming År: okänt
Hildur Slöör Larsson gifte sig 1899 med grosshandlaren Rikard Slöör. Halvliggande över en isbjörn poserar hon som en odalisk, inspirerad av det exotiska och orientaliska som var populärt i Europa vid seklets slut. Fotograf: Frans G Klemming År: okänt
Ladda ned bild
Den engelske diplomaten Sir Coleridge Kennard, lekfullt porträtterad tillsammans med artisten Irene Browne under hennes gästspel i Stockholm. Fotograf: Henry B. Goodwin År: 1918
Den engelske diplomaten Sir Coleridge Kennard, lekfullt porträtterad tillsammans med artisten Irene Browne under hennes gästspel i Stockholm. Fotograf: Henry B. Goodwin År: 1918
Ladda ned bild
Självporträtt av fotografen Frans G Klemming, där han framställer sig som sjöman. 1891 öppnade han egen porträttateljé på Hamngatan 38. Fotograf: Frans G Klemming År: omkring 1895
Självporträtt av fotografen Frans G Klemming, där han framställer sig som sjöman. 1891 öppnade han egen porträttateljé på Hamngatan 38. Fotograf: Frans G Klemming År: omkring 1895
Ladda ned bild
Gerhard Rauglas kom till Stockholm från Småland 1910 och bodde vid porträttillfället på Götgatan 7, nära Mimmi Gustafssons ateljé. 1925 emigrerade han till USA. Fotograf: Mimmi Gustafsson År: okänt
Gerhard Rauglas kom till Stockholm från Småland 1910 och bodde vid porträttillfället på Götgatan 7, nära Mimmi Gustafssons ateljé. 1925 emigrerade han till USA. Fotograf: Mimmi Gustafsson År: okänt
Ladda ned bild
En man och en kvinna i samedräkt. Mads Alstrup öppnade ateljé i Köpenhamn 1842 och kom till Sverige 1857. Han reste runt och fotograferade med ett kort stopp i Stockholm. Fotograf: Mads Alstrup År: 1860-talet
En man och en kvinna i samedräkt. Mads Alstrup öppnade ateljé i Köpenhamn 1842 och kom till Sverige 1857. Han reste runt och fotograferade med ett kort stopp i Stockholm. Fotograf: Mads Alstrup År: 1860-talet
Ladda ned bild
Porträtt av mademoiselle Mathilda Olsson. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: okänt
Porträtt av mademoiselle Mathilda Olsson. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: okänt
Ladda ned bild
Porträtt av John Panzio Tockson, född 1838, som kom till Sverige på 1850-talet och tjänstgjorde som kammarlakej vid det svenska hovet. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: okänt
Porträtt av John Panzio Tockson, född 1838, som kom till Sverige på 1850-talet och tjänstgjorde som kammarlakej vid det svenska hovet. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: okänt
Ladda ned bild
Herr Arbman med hund, moderiktigt klädd i rutiga byxor och med yviga polisonger. Han har även käpp, vilket signalerade både status och rikedom. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: omkring 1865
Herr Arbman med hund, moderiktigt klädd i rutiga byxor och med yviga polisonger. Han har även käpp, vilket signalerade både status och rikedom. Fotograf: Wilhelm Lundberg År: omkring 1865
Ladda ned bild
Antologin Stadens ansikten
Antologin Stadens ansikten
Ladda ned bild

Stadsmuseets uppgift är att öka kunskapen om och intresset för Stockholms historia. Genom att förstå hur staden vuxit fram och hur skiftande livet varit för stockholmare under olika tider får vi bättre möjligheter att förstå dagens stad. Det tror vi är viktigt för alla som bor och lever i Stockholm.

Som en kunskapsinstitution värnar vi om Stockholms gemensamma minne och kulturarv. Vi forskar och dokumenterar, inventerar, publicerar och förmedlar kunskap om vår stad. Vi förvaltar omfattande samlingar som ständigt växer.

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye