Sjukpenning: Låg inkomst dubbelt så vanligt hos de som begår brott
3.3.2026 08:00:00 CET | Försäkringskassan | Pressmeddelande
Bidragsbrott inom sjukpenning uppskattas kosta skattebetalarna 800 miljoner kronor varje år. Ekonomisk situation, kön, ålder och födelseland påverkar risken för att en person begår bidragsbrott. Drivkrafter kan vara behov av pengar, girighet, brister i regelverket som skapar tillfällen eller att brottet är en del av yrkeskriminalitet. Det visar Försäkringskassans lägesrapport om bidragsbrott inom sjukpenning som publiceras idag, tredje april.
Sjukpenning är den näst största ersättningen inom socialförsäkringen. Under 2024 betalades 46 miljarder kronor ut i sjukpenning till omkring 630 000 personer. De flesta som ansöker om ersättningen har rätt till den men de finns de som missbrukar systemet genom att begå bidragsbrott.
Låg inkomst är nästan dubbelt så vanligt bland personer som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning än hos andra som söker. Ungefär hälften av de som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning har haft en skuld hos Kronofogden. Det finns även andra skillnader. Utrikes födda, och inrikes födda med utrikes födda föräldrar, är också överrepresenterade bland de som misstänkts för bidragsbrott inom sjukpenning.
- Ett vanligt brott är att inte meddela Försäkringskassan att man börjat jobba efter en sjukskrivning. Andra vanliga brottsupplägg är att lämna oriktiga uppgifter om var man jobbar och vad man tjänar, eller att vistas eller vara bosatt utomlands, säger Rosa Fiorito, tillförordnad verksamhetsområdeschef för Försäkringskassans brottsförebyggande arbete.
Det förekommer även att nätverkskriminella använder sjukpenning för att skaffa sig en grundförsörjning och en vit inkomst. Nationellt underrättelsecentrum har identifierat att drygt 11 000 personer som definieras som nätverkskriminella fick sjukpenning under perioden 2020–2023. Runt 1 500 av dem uppskattades ha sjukpenning som grundförsörjning. Hur många av dessa som verkligen haft rätt till ersättningen är inte känt. Eftersom sjukpenning normalt kräver läkarintyg händer det att läkare vilseleds eller manipuleras att utfärda intyg för överdrivna eller påhittade besvär.
- Vi arbetar väldigt fokuserat för att förhindra och upptäcka bidragsbrott. Nya sekretesslättnader mellan myndigheter och utökat informationsflöde från andra aktörer, till exempel banker, har också gett oss ytterligare verktyg för att stoppa bidragsbrott, säger Peter Fausö, verksamhetsområdeschef för Försäkringskassans kontrollarbete.
För att förhindra bidragsbrott har regeringen också föreslagit att införa en administrativ sanktionsavgift från och med 1 juli för de som orsakar att ersättning felaktigt betalas ut. Det föreslås också att Försäkringskassan ska kunna spärra utbetalning av bidrag en viss tid vid misstanke om bidragsbott.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:010-116 98 88press@forsakringskassan.seDokument
Om Försäkringskassan
Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen - exempelvis barnbidrag, föräldrapenning och sjukpenning. Det är riksdag och regering som beslutar vilka lagar och regler som ska gälla.
Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter med medarbetare på 60 orter. Våra utbetalningar står årligen för ungefär en femtedel av statens budget.
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Många missar extra ersättning vid långtidssjukskrivning10.2.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
De flesta anställda i Sverige har rätt till extra ekonomisk ersättning genom kollektivavtal vid längre tids sjukdom. Trots det verkar många gå miste om ersättningen visar en ny analys från Försäkringskassan.
Socialförsäkringen 10 miljarder dyrare 20263.2.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2026 väntas utgifterna för socialförsäkringen öka med ungefär 10 miljarder och landa på totalt 257 miljarder kronor, vilket motsvarar 17,1 procent av statens samlade utgifter. Under kommande år ökar utgifterna ytterligare, till cirka 261 miljarder 2027, främst på grund av regeländringar inom statligt tandvårdsstöd, höjd pensionsålder, stigande löner och fler assistansberättigade. Det visar Försäkringskassans utgiftsprognos som skickats till regeringen.
Få nyttjar möjligheten att ge bort föräldradagar30.1.2026 07:58:00 CET | Pressmeddelande
Få föräldrar överlåter föräldrapenningdagar till någon annan än barnets förälder. Sedan reglerna ändrades sommaren 2024 har endast 1 procent av de dagar som ges bort överlåtits till andra än barnets vårdnadshavare. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
Kraftig minskning av vab 202519.1.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenskarna vabbade tio procent mindre under 2025 jämfört med året innan – minskningen har pågått sedan pandemi-toppen år 2022. Mäns andel av vabbandet sjunker något.
Lägesrapport psykisk ohälsa: svårare komma tillbaka vid stressrelaterad sjukskrivning – så ser det ut i Norrbotten14.1.2026 11:55:19 CET | Pressmeddelande
De stressrelaterade sjukskrivningarna sjunker något men ligger fortfarande på en hög nivå, visar Försäkringskassans årliga lägesrapport. Arbetsmiljöutmaningar inom skola, vård och omsorg gör att sjukfrånvaron är högst i de branscherna. Personer sjukskrivna på grund av stress har också svårare att komma tillbaka i arbete jämfört med andra och det behövs mer kunskap om vad som underlättar återgången i arbete för de som blivit sjuka.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum