Diabetesläkemedlet Ozempic kopplas till bättre psykisk hälsa
19.3.2026 00:30:00 CET | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Läkemedel av typen GLP-1-receptoragonister, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, är förknippade med minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest. Det visar en stor registerbaserad studie publicerad i The Lancet Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet, Östra Finlands universitet och Griffith University i Australien.

Diabetes och obesitas är förknippade med en ökad risk för psykisk ohälsa och vice versa. I den aktuella studien har forskare undersökt hur GLP-1-läkemedel som Ozempic, som används för att behandla typ 2-diabetes och obesitas, kan påverka risken för sjukfrånvaro och behovet av sjukhusvård till följd av psykiska besvär.
Minskad risk för psykisk ohälsa
Studien omfattade mer än 95 000 personer i Sverige som diagnostiserats med depression eller ångest och som ordinerats olika diabetesläkemedel mellan åren 2009 och 2022, varav 22 480 personer hade använt GLP-1-läkemedel. Deltagarna följdes upp via nationella register. Forskarna jämförde perioder då samma individer använde diabetesläkemedel med perioder då de inte gjorde det.
Resultaten varierade mellan olika GLP-1-läkemedel. Semaglutid (det aktiva ämnet i Ozempic) kunde kopplas till kraftigt minskad sjukfrånvaro och vårdbehov för psykisk ohälsa. Under perioder då semaglutid användes var risken 42 procent lägre jämfört med perioder då läkemedlet inte användes. Mer specifikt var riskminskningen 44 procent för sjukfrånvaro eller vård för depression, 38 procent för ångest och 47 procent för substansbruk.
Kliniska prövningar behövs
Liraglutid var förknippat med 18 procent lägre risk för sjukfrånvaro och vårdbehov för psykisk ohälsa, medan ingen signifikant minskning sågs för övriga GLP-1-läkemedel (exenatid och dulaglutid). Däremot kunde GLP-1-läkemedel som grupp kopplas till minskad risk för självskada.
– Våra resultat tyder på att GLP-1-läkemedel, särskilt semaglutid, skulle kunna bidra till bättre psykisk hälsa hos personer med diabetes och obesitas. Men eftersom det är en observationsstudie behövs kontrollerade kliniska prövningar för att bekräfta resultaten, säger studiens sisteförfattare Jari Tiihonen, specialistläkare och professor vid centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien finansierades av Sigrid Jusélius Stiftelse. Flera av författarna har deltagit i forskningsprojekt som finansierats av anslag från Janssen till deras arbetsgivare, och några av forskarna, däribland professor Tiihonen, har kopplingar till andra läkemedelsföretag. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över intressekonflikter.
Publikation
”Association between GLP-1 receptor agonist use and worsening mental illness in people with depression and anxiety in Sweden: a national cohort study”Heidi Taipale, Mark Taylor, Markku Lähteenvuo, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Antti Tanskanen, Jari Tiihonen, The Lancet Psychiatry, online 19 mars 2026, doi: 10.1016/S2215-0366(26)00014-3.
Nyckelord
Kontakter
Jari TiihonenSpecialistläkare och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Tel:+358 50 341 8363jari.tiihonen@ki.seBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Immunceller programmeras i kroppen för att bekämpa cancer18.3.2026 17:00:00 CET | Pressmeddelande
En ny metod gör det möjligt att tillverka målstyrda CAR-T-celler direkt i kroppen med förmågan att döda tumörer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Francisco (UCSF) i Nature. Studien visar att det går att behandla flera typer av cancer i möss utan att immuncellerna behöver tas ut och bearbetas i laboratoriet.
Vanlig läkemedelsgrupp kan öka risken för hjärtsjukdomar5.3.2026 09:15:21 CET | Pressmeddelande
Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.
Syntetiska genläkemedel kan störa cellers DNA-reparation3.3.2026 16:20:56 CET | Nyheter
Antisense-oligonukleotider (ASO), en typ av syntetiska genetiska läkemedel, kan påverka hur celler lagar skador på sitt DNA. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Communications. Fynden kan få betydelse för utvecklingen av framtidens behandlingar av genetiska sjukdomar.
HPV-vaccin ger långvarigt skydd mot livmoderhalscancer26.2.2026 00:30:00 CET | Pressmeddelande
HPV‑vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.
Hög risk för återinläggning och död bland hjärtsviktspatienter25.2.2026 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum